Fjällnärakalv-frågor

[Lejonhjärta]

Ska precis skaffa 2 små kvigkalvar av fjällnära ras. Undringarna dykte upp när vi åkte hem.
Nån som vet hur mkt hö en sån liten rackare ska ha per dag. Vi ger hästarna fri tillgång, funkar det på kalvar me??
Grimma tänkte vi ha att leda dom i och halsrem att ha på hela tiden. Funkar det med ponnygrimma eller vad drar dom för storlek?
Banala frågor igentligen men vi börjar med dessa just nu, fler kommer.

[Anna Ho]

Jag svarar ja på båda dina frågor.
Funkar mycket bra med fri tillgång på hö till kalvar, det tycker jag är nästan ett krav när de är små.
Hästgrimmor funkar oxå bra, vi har alla storlekar (från shetland föl till full) här hemma då vi ofta använder hästgrimmor även till snälla/medgörliga vuxna kor.

[Lejonhjärta]

En fråga till som uppkommit och som kanske e jättedum men e man blåbär på kor så är man.
Kan kor äta hö ur finmaskade hönät??
Vi har nämligen fri tillgång på hö till hästarna i hagen men har höt i engelska finmaskade hönät. Kanske 5 gånger 5 cm ca.
Hästarna har ju en mule som dom pillar med men kossornas mular funkar väl inte så dom använder väl mer tungan när dom käkar?!
Vi får tänka om lite där va??

[Anna Ho]

Har ingen aning, hara ldrig provat men testa och se om de fixat det. Akta bara så de inte kan få in huvudet.

Kalvar kör gärna in huvet överallt men sen tar öronen emot när de ska ut igen och de sitter fast.

[Charlotte]

Kor har ju en förmåga att tugga på lösa saker som inte hästar har.
Man får ju alltid vara noga med att ta bort alla snören, nät och plast, annars står det någon och tuggar på det efter en stund. Jag skulle nog bygga någon typ av foderhäck.
Mvh Charlotte

[Rosa]

Och så behöver dom ett bra kraftfoder anpassat till kalvar som t.ex Talang

[Lejonhjärta]

Köper man kraftfodret på Lantmännen/Granngården eller?
Mineraler å saltsten?
Behövs kraftfoder till fjällnära kalvar? 
Inte för att ja inte vill kosta på dom det utan undrar för att alla ja pratat m om fjällnära ha sagt att dom inte behöver kraftfoder utan bara hö/hösilage. Vad gäller eller är det så att ju fler man frågar ju fler svar får man?
Vill ju att grynen ska få en bra start i livet hos oss.

[Rosa]

Man "behöver" inte ge några kalvar kraftfoder, (men det normala är att man gör det) allt är ju en fråga om hur fina välväxta djur man vill ha!! Jag vill t.ex  att varje kalv ska få alla chanser att bli så bra som dom gener den har, kan göra den. T.ex de första 6 mån i kalvens liv är väldigt viktiga, underutfodrings brister då är svårt att kompensera senare. Risken är att man får ett väldigt litet djur med dåligt utvecklad muskulatur o stor skalle.

[Huggare]

Kolla in på www.boskap.nu Verkar lite som att man inte ska ge dom FÖR bra foder. Vi ger endast bra hö till våra fjällkvigor och vatten, salt-mineralsten förståss.

[Johan P]

Titta på kvigorna växer dom och mår bra den den foderstaten som dom har är allt ok om dom är magra och inte växer som dom skall får man ge mera energi i form av bättre grovfoder alt kraftfoder.

[Frances]

Jag  har pyttsat åt min halvårsgamla kalv lite krafftfoder under betessäsongen. Nu har jag fått hjälp av grannbonden som är mjölkbonde att kika på tjejerna och han tyckte att vi hade ett utmärkt hö, så hade dom fri tillgång på det så borde det räcka med bara mineralfoder till.

Det ska tydligen inte vara riktigt bra med smällfeta djur heller och enligt honom var mina 1/2 plus 1 1/2 gamla) i god hull 
Men han tyckte även att dom skulle få lite kraftfoder om  det verkar som dom faller ur. Det borde ju vara en enkel lösning?

Jag är lite kass på att se hullet på kor eftersom jag är så inkörd med "hästögon" så jag tycker att alla kor är magra som skrankor... Men fråga bonden i fråga eftersom jag ser klart o tydligt att hans kor är rundare än dom flestas. För det är ju ändå värre med magra än överviktiga djur!

[Jonte P]

Taurus har gjort en broschyr om hullbedömning av dikor. Tror den går att ladda ner på nätet. Djur av mjölkras, t ex fjäll, fjällnära etc ska se spinkigare ut än t ex en simmentalko.

Feta kor och kvigor kan få kalvningsproblem så de ska helst inte vara för överviktiga men såklart inte magra heller. Hullet styr man bäst under lågdräktigheten.

[Elektra]

Jag skulle inte våga ge nötboskap hö i hönät, kor har inte samma teknik som hästar när de äter och jag ser inga fördelar. 

[Lejonhjärta]

Nä, hönät funkar inte. D konstaterade vi redan innan vi tog hem dom.
Dom fick ett tråg inne å ute har vi inte kommit på nått bra än, men det löser sig nog.

[Elektra]

Pållarna har jag gjort ett enkelt foderbord åt ute mha en lastpall och två pallkragar, kanske kan vara värt att testa så det inte blir nedtrampat? Visserligen river de ut en del men merparten hamnar där det ska.

[fjällbonden]

Och varför ska inte de fjällnära kalvarna ha kraftfoder? svara den som kan det på den frågan?? 
Väldigt märkligt att fjällkor +fjällnära ska vara spinkiga??? 

Men djur ska ha foder oavsett ras man får ALDRIG ALDRIG svältföda djur , oavsett vad olika föreningar och styrelse medlemmar säger 

[esten]

Håller med !
Min första bok i nötkreaturs uppfödning är från 1919 , och den särskiljer fjällras , ayshire , srb och lågland .
Man gav helmjölk tills fjällkalven var 28 dagar , all mjölk upphettad för att döda TBCn , sedan kom övergångsperioden med helmjölk och skummjölk ca 10 lit per dag o kalv , då fick också kalvarna sitt första hö och kraftfoder , efter denna period kom skummjölks perioden då kalven fick skummjölk med ökad vatten inblandning . För fjällrasen var den för tjurar 210 dagar lång och kvigor 150 dagar ( hela mjölkperioden) för att minska på kraftfodret . Man ville också att kon skulle kalva tidigt på våren för att uppfödningen och kons mjölkproduktion skulle bli så billiga som möjligt .
När kalven kom in efter sommar bete kunde den få tex 3 kg hö , 2 kg halm , 15 kg rotfrukter , 1 kg agnar , 1 kg proteinkraftfoder ( jordnötskaka eller soja )* , och 0,5 kg krossad havre .
 *De som inte kunde köpa in proteinkraftfoder gav istället tex havre/ärt som var skördad grön och torkad till hö , förutom ökad mängd havre el korn gröpe .
Detta grönfoderhö var väldigt viktigt i Norrland speciellt med sämre odlingsbetingelser . Det odlades också till mjölkkorna som kraftfoder under vintern . Så tro inte att fjällkorna fick svälta , tro inte på historierna om hur korna drogs ut ur laggårn på våren , för svaga att stå upp . Det förekom men efter år av missväxt , då inte lantmanna fanns .
Ett tips läs dessa gamla böcker så ska ni se att mängdmässigt fick korna/kalvarna , mycket mer foder än idag .
Så spara inte på mängden ni kan spara på inköpt protein men inte mängden foder . Läs och lär .

[Elektra]

Djur oavsett ras ska ha foder efter deras behov, varken för mycket eller för lite, sen om det täcks av ett bra stråfoder eller om man behöver komplettera med kraftfoder är en annan sak. Ett bra stråfoder är alltid att föredra då det även ger sysselsättning.

[Lejonhjärta]

Ger våra kalvar fri tillgång på bra hö inne och sen har dom just nu kvar att äta ute i skog å mark, går på några hektar blandad miljö(skog, ängar å slymiljö).
När dom kommer in får dom alltid lite kraftfoder som muta för att dom är duktiga att komma, lite muta.
Inte speciellt förtjusta i havrekross utan vill hellre ha lite hästpellets.
Hästpellets får dom även ur handen när jag går ut till dom för att vänja dom vid att vi e trevliga, vi människor.
Dom har lagt på sig sen dom kom så jag antar att vi inte är helt fel ute.

[Terese]

Man "behöver" inte ge några kalvar kraftfoder
[/quote

Om man behöver eller inte beror helt enkelt på hur bra närings och energivärde fodret har, och kraftfoder till kalvar används oftast som ett kompliment då inte grovfodrets värden tillgodoser kalven med den energi som den behöver ha för att växa ett visst ca antal gram per dag som man har räknat ut att den behöver växa för att nå lämplig semineringsvikt vid rätt tidpunkt. Vet inte hur det är här men själv tycker jag att det är allt för få som räknar på hur mycket kalven behöver ha, med bra grovfoder så kan fri tillgång ibland göra att kalvarna växer för fort.

/Terese