Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  vad kostar det med vattenburen värme?  (läst 6554 gånger)

fastfrusen

  • Inlägg: 1200
    • -
vad kostar det med vattenburen värme?
« skrivet: 11 dec-16 kl 20:09 »
Bor i ett hus som värms med el + vedeldning i liten vedspis i köket. Nu funderar jag på vad ca kostnaden skulle vara för ett vattenburet system med acc tank? Drömmen är en vattenmantlad kamin av något slag. Älskar att elda och vill gärna se elden. Eftersom det inte finns något system i huset räknar jag med att det kostar massor med pengar? Så jag vågar inte ens tänka på det.. Antar att man inte kan göra det själv heller..
"If you freeze in the arctic, its because you are a lazy bastard!" ;-)

olof

  • Inlägg: 2715
    • Skåne
    • Min blogg med sökord biodling
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #1 skrivet: 11 dec-16 kl 20:34 »
Har du källare så rören kan dras i taket där? Om inte skulle jag inte rekommendera det. Vi la in vattenburen värme i ett hus utan källare och rördragningen blev därför omfattande och komplex. Kommer inte ihåg vad det kostade men kanske 150-200 tkr för rör, element och arbete. Till det kom själva värmesystemet och att man är och bygger i alla rum i hela huset. Idag hade jag valt luft-luft värmepump utan att tveka istället.

Pettson2

  • Inlägg: 200
    • Skåne
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #2 skrivet: 11 dec-16 kl 20:45 »
Klart man kan göra det själv...om man kan. M.a.o. får du ju ha en viss vana med att hantera verktyg. Hur stort är huset? Hur många rum? Finns!!?? det isolering?
När du har klart för dig förutsättningarna kan du börja räkna. Rinkaby rörs hemsida ger svar på de flesta frågorna.

Är du inte mekkunnig är det bara att begära in ett par tre offerter. Men då tror jag du omgående tappar intresset.
"Jag vill mycket som jag helst skulle vilja att jag inte ville". Hjalmar Söderberg.
Men ibland vill jag ändå...

kurt

  • Inlägg: 3488
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #3 skrivet: 12 dec-16 kl 04:03 »
Har man bara ett litet torp, och kan nöja sig med att sätta in ett eller två element, utan att några omfattande rördragningar så kostar det ju inte så mycket

Halte

  • Inlägg: 1106
    • Östergötland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #4 skrivet: 12 dec-16 kl 07:55 »
För min del gick det på 170 000 för att dra in vattenburen (inkl allt material och ROT-avdrag) i huset. Ca 180 kvm hus i två plan, vedpanna på 35 kW och 1500 liter acktank. Då hade jag en firma som installerade panna och rördragning på bottenvåningen. Övervåningen drog jag själv.

Rent spontant tror jag det är knepigt att installera panna, tankar, shuntar osv själv.. Själva rördragningen och radiatorerna klarar man nog med normal händighet att installera om man tar det nogrannt. Doxh skulle jag, om jag gjorde om det igen, försöka ha hittat någonstans att hyra ett pressverktyg och använt presskopplingar istället för sådana där "vanliga" som man använder skiftnyckeln till att få ihop.

Men som någon skrev, kostnaden är ju beroende på hur många radiatorer man behöver, hur mkt rör som går åt ochhur pass enkelt man kan dra rören i huset.
"Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla."
- Olof Palme

TL

  • Inlägg: 876
    • Östergötland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #5 skrivet: 12 dec-16 kl 10:59 »
Ca 4-5 tusen per element inkl rördragning plus panna o tankar o isolering sär
rörmoken här på e höft...
lev väl
Livet e hårt grymt orättvist.
Men en kan göra skillnad.

kackelmann

  • Inlägg: 443
    • Skåne
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #6 skrivet: 12 dec-16 kl 14:09 »
Hur mycket det kostar är ett resultat av vad för material du köper, hur mycket och hur mycket arbete du lejer ut.

Det finns mycket begagnat.
Har sett komplett panna 35 kW (modern med omvänd förbränning), 3x500 L tankar och cirkpumpar/expkärl, 10 år gamla, för 15.000 kr på annons. Inte ovanligt. Sektionsradiatorer är billiga då folk tycker det är omodernt. Tillkommer rör, ventiler, eget arbete. Tror nog det går att komma under 40.000 kr med materialet på det här sättet.

Presskopplingar är relativt billiga, behövs dock verktyg men det går att hyra. Jag hade lärt mig att löda istället, ska inte vara raketvetenskap med en bra rörlödtång, till lödning är kopplingarna jättebilliga. Klämringskopplingar är lättast för amatören då inga speciella verktyg krävs men de är ganska dyra.

Prisexempel T-koppling 15x15x15 från Rinkaby:
Lödning: 6 kr
Pressning (M): 25 kr
Klämring: 62 kr

Man tjänar snabbt in kostnaden för en bra rörlödare för 2000 kr.
Blommehöns, kaniner, häst, gårdskatt, hundar, lantrasbil

mattias_33

  • Inlägg: 1256
    • Hälsingland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #7 skrivet: 12 dec-16 kl 15:36 »
Jag gav 90 000kr för jobb och matrial. Förutom vedspisen då. Köpte en vattenmantlad vedspis.
Alla element var begangnade. En acc tank på 500l , 325 liter till värme och 125l för varmvatten. Totalt 6 element. Hyrde in en rörmokare som gjorde allt. Bor i ett mindre torp där det var el värme innan. Tror ytan nu är runt 90kvm. 4 rum + hall och badrum.
Mitt minne säger mig att det var alla meter kopparledningar som drog upp priset.
Men i det priset ligger även flera blandare och även en takdusch. Acc tanken gick på 10 000.
Målet är att inte slita ut sig i förtid med att jobba åt nån annan.

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #8 skrivet: 12 dec-16 kl 18:30 »
Jag har alltid tyckt att sektionsradiatorer är enormt mycket snyggare än de moderna i ett äldre hus...
Riktigt Gamla radiatorer håller i minst 50 år om de inte är frostskadade eller har andra skador.

En panna av bra kvalitet minst 30 år (om den är gjord i riktigt godstjocklek)

Riktigt gamla grejer kan dock hålla mycket längre, men en modern panna är en chansning efter 30 år om man köper begagnat, men 10 år så har man minst 20 år kvar på den om den är av hög byggkvalitet.

Koppar rör håller också i minst 50 år, ofta betydligt längre än så, så dessa kan man också återanvända om de är hela och frecha.

Järnrör skulle jag däremot undvika, dessa är att be om problem även om de är billiga i jämförelse med koppar rör.





Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.

ärt

  • Inlägg: 822
    • Halland
    • www.lillanabben.se
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #9 skrivet: 12 dec-16 kl 18:47 »
Varför dissa järnrör? Pannvatten får ju inte rören till o rosta. Kan åtreanvändas.
Bygger du ett system och eftersträvar självcirkulation är du nöd till att gå upp i rördimension. Dock har kopparrören mindre friktion mellan gods o vatten. Men 11/2 " rör är i koppar rätt dyra. Att få till det med slotskranar med koppar blir väl rätt mycket övergångar.
 Att gå regelbundet till en skrot innan man svingar rörtången är lukrativt.
Kolla den blå avis (danska blocket) Fittings (Rördelar).
Lämna nuet. Gå till nyet. Rösta blankt.
 Nuet: där du är nu med kropp och sinne. Nyet: där du vill vara med kropp och sinne. Vägen dit?

fastfrusen

  • Inlägg: 1200
    • -
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #10 skrivet: 12 dec-16 kl 19:05 »
Tack för alla svar :) det låter ju som om att det finns hopp :)
Kan jag börja med att installera några element och sen bygga ut systemet efterhand som jag får råd, eller måste jag bygga allt på en gång? På nedervåningen har jag två rum och kök och den inredda vinden är två rum och en ganska stor hall. Vi gissade på ca 90 kvadrat. Sen är det en källare på kanske 25 kvadrat också.
"If you freeze in the arctic, its because you are a lazy bastard!" ;-)

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #11 skrivet: 12 dec-16 kl 19:59 »
Varför dissa järnrör? Pannvatten får ju inte rören till o rosta. Kan åtreanvändas.
Bygger du ett system och eftersträvar självcirkulation är du nöd till att gå upp i rördimension. Dock har kopparrören mindre friktion mellan gods o vatten. Men 11/2 " rör är i koppar rätt dyra. Att få till det med slotskranar med koppar blir väl rätt mycket övergångar.
 Att gå regelbundet till en skrot innan man svingar rörtången är lukrativt.
Kolla den blå avis (danska blocket) Fittings (Rördelar).

I tex ett industrisystem så är de separerade och rören har grövre gods samt är i stora delar helsvetsade.

I ett äldre system för egnahem så kombineras ofta järnrör och koppar, gamla järnrör är ett rent h---e att få isär den dagen man behöver serva systemet.
Har brottats en heldel med skiten med gamla järnrör, de första tjugo åren är det inte problem, men sedan sitter allt som berget och läcker som ett såll, så snart man fixat ett stället börjar det någon annan stans, osv är min rent praktiska erfarenhet...

Man kan visserligen till någon del begränsa galvaniska strömmar genom att använda mässingsövergångar mellan järn och koppardetaljer.

Varje gång det kommer in syre från luften i stålrörsystemen tar de stryk, så i praktiken håller de bara hälften så länge som koppar rören innan det är dax för service.

Äldre industrisystem kan dock hålla mycket länge (vårt har säkert 50 år på nacken...) men detta var mycket kraftigare gjorda och man delade, om det är korrekt gjort upp det i subsystem för koppar rören om man använder forcerad cirkulation i klena rör tex.




Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #12 skrivet: 12 dec-16 kl 22:57 »
Jag har inget emot järnrörsinstallationer för värme. Har koll på två sådana som fortfarande är i utmärkt skick, den ena är från 1936 och kompletterad 1959 , den andra från 1963 och i stort sett orörd. Det enda som har hänt bortsett från pannbyten, cirkulationspumpsbyten, värmepumpsinstallationer mm är att röret till expansionskärlet för några år sedan visade sig totalt igensatt i installationen från 1936, då ersattes det med slutet expansionskärl i pannrummet, samt att en del radiatorventiler har börjat läcka i installationen från 1963, lustigt nog bara på övervåningen i huset. De ventilerna är nu ersatta med termostatventiler.

Pannan i den äldre installationen är från slutet av 60-talet och ställdes dit begagnad omkring 1975. Billig "Exonom" plåtpanna, den har börjat läcka och lagats några gånger men håller ihop än så länge. I den nyare installationen finns originalpannan från 1963, en Klafreström gjutjärnspanna, kvar. Det har dock inte eldats i den sedan början av 80-talet.

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #13 skrivet: 13 dec-16 kl 20:32 »
Mekat med vårt system på jobbet idag, det fungerar också fortfarande utmärkt, men på förra jobbet fick vi byta skiten mer eller mindre meter för meter då det i princip ständigt läckte på järnrören.

Samma när jag skulle laga systemet i morfars stuga förra året, jag höll på att ha sänder huvudstammen in när jag skulle lossa de f**e järnrören från mässingdelarna...

Min teori är att det beror på två saker, det första är VA ledningar som drar in syre från luften och förstörs med tiden av det, den andra är galvaniska element och vandringar av galvaniska strömmar, någonting jag även fått stöd för av profesionella rörmockare.

På båtar är det väldigt olika, men där är åas kraven extrema på metallerna, att det är rätt legering, osv om man kör ofta i saltvatten.
Fel typ av mässing fräts upp på nolltid där om den tex innehåller för mycket zink, min teori just nu är att zink i mässingen i rörsystemet på pannsystemen delvis skyddar mot galvanisk korrosion och när den är slut så blir mässingen spröd som en tvättsvamp och koppar är ädlare än järn så nu kommer järndetaljerna att bli ett slags offeranoder i ställetför zinken.

Hursomhaver så har jag väldigt dåliga erfarenheter av gammalt gummi, mässing med mycket zink samt i synnerhet järndelar i VA system, men gör man det korrekt i ett system enkom för värme så fungerar det mycket läge.

Men i ett sådanhär litet system så kan man nog använda stålrör om man lägger dem fritt, gamla spispannor händer det sällan någonting med inom loppet av en livstid om man använder hyggligt tjockt gods i alla delar, jag tror också att OM man börjat med stålrör så bör man köra stålrör i alla delar av vikt på det systemet för att i allafall minska risken för problem.
Men undvik att blanda stål och koppar så att de får galvanisk kontakt med varandra tex genom salter i vattnet osv.






Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.

torbjorn

  • Inlägg: 13720
    • Medelpad
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #14 skrivet: 14 dec-16 kl 07:48 »
En annan sak som säkert har betydelse är ju vattenkvaliteten - om vattnet har korrosiva egenskaper från början (t ex salthaltigt, lågt pH-värde, humushaltigt) så är risken mycket större att diverse galvaniska fenomen ställer till problem, än om värmesystemet från början är fyllt med ett "snällare" vatten.

Man ska också se upp med galvaniska strömmar som uppstår för att värmesystemet råkar bli hopkopplat med andra jordade föremål - t ex elnätets skyddsjord, armering i betongplatta, åskledare, inkommande vattenledning av järnrör.
Numera ser man ofta att elvarmvattenberedare, som ju är anslutna till elnätets skyddsjord, isoleras från resten av anläggningen genom decimeterlånga bitar PEX-rör mellan VVB och blandningsventil. Sådan isolering skulle nog kunna göra nytta på andra ställen också. Skyddsjordade prylar i kontakt med vattnet går ju knappast att undvika helt - cirkulationspumpar, elpatroner, värmepumpar, motorstyrda shuntar mm.

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #15 skrivet: 14 dec-16 kl 08:46 »
Intressant, jo satt just och funderade på detdär du sade om distanser av isolerande material och hur långt denna vandring egentligen sker i vattnet mellan förbindelsepunkter och annat... Intressant detta.

Egentligen så borde man väl också kunna isolera olika metaller från varandra på liknande vis, tex om man har en äldre stam av järn men vill grena ut den med tex ett tapprör av koppar, osv...


-------------------------
Det är ganska svårt att svetsa järnrör (jag har själv jobbat med detta), men personligen tycker jag att gängade skarvar är överlägset bäst på äldre system med grovt gods om man inte kan svetsa tryckrör, de ger minst samma hållfasthet som en helsvetsad fog, dock är det litet knepigt att gänga rör på grund av de i sammanhanget stora krafterna som krävs, men mindre delar går att handgäng med specialverktyg.

Skruvskarvar till stålrör är ju rejält mycket billigare än skärringskopplingar i mässig.

Det finns modernare grejer idag, men i ett gammalt hus tycker jag det blir snyggast och hållbarast.
Man får dock tänka på att stålrör av bra kvalitet inte går att bocka med handkraft (det är tekniskt möjligt men ganska svårt om man inte har gjort det tidigare) och att de är sprödare än koppar så de inte går att bryta och böja lika mycket som koppar rören.

Finns moderna stålrör av tunt gods, men de är riktigt fula och lär inte hålla lika länge som de av bättre kvalitet.
Annars kan man använda presskopplingar till dessa och de går att bocka för hand med verktyg. De är mycket lättare att arbeta med än äldre typer.
Finns även någon typ av metallmantlade plaströr som skall vara godkända idag, men de vägrar jag befatta mig med...









« Senast ändrad: 14 dec-16 kl 08:55 av mizzarrogh »
Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.

fredde e

  • Inlägg: 375
  • Det finns inget omöjligt, det tar bara längre tid
    • Hälsingland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #16 skrivet: 14 dec-16 kl 11:41 »
I hela mitt hus sitter 1/2 tums järnrör. Värmesystemet är till stora delar från 60talet. Otät har det aldrig varit, däremot blev röret till burken på vinden igensatt. Jag har kompletterat på nåt ställe och då såg jag att rören invändig var nästan oljiga. Den beläggningen skyddar tydligen för rost, för sådan har ja aldrig sett. Lika alla kamflänselementen. Det viktigaste är enligt specialiste att man fyller nytt vatten so sällan som möjligt. det öppna syret i vattnet försvinner tydligen i ett slutet system, därför rostar det aldrig inifrån. Den feta beläggningen i rören härstammar från lin och linoljedränkt montering an förskruvningarna. So lin och linolja är tydligen bättre än gängtape och andra moderniteter. Att skruva isär nåt har jag aldrig haft problem med. Men det kanske beror på armarna ;D
Man sitter alltid fast i skiten. Det är bara djupet som varierar. Och häng aldrig med huvudet, när den når upp till hakan.

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: vad kostar det med vattenburen värme?
« Svar #17 skrivet: 14 dec-16 kl 13:53 »
Friska järndelar skall lossa lätt som du säger, jo man använder långfibrigt finhäcklat, ospunnet lin, finns i nystan fortfarande tror jag.
Sedan doppar man det i litet linolja innan man lindar på det (det skall inte tvinnas nämnvärt), jag brukar även lägga på litet extra linolja efter att kopplingen är klar för att försegla.

Det är inte så svårt att gänga stålrör egentligen men man behöver en riktigt robust arbetsbänk med ett starkt verkstads skruvstycke, samt särskilda rörgängverktyg som är mycket dyra om man inte jobbar ofta med detta, men bör gå att hyra tror jag.
En normaltränad person bör klara det om man är noga.

Edit, montera färdiggängade delar kräver dock inte så mycket mer kraft än skärringskopplingar, men skall dras åt hårdare så man behöver en kraftig rörtång som inte gör fula märken i godset..,.

(Jag är inte utbildad rörmockare, bara svetsare, men känner några yrkesmän som jag frågat om en del av detta, lindrev lärde jag mig dock av morfar har jag för mig...)

Min teori kring skadade system är som sagt galvaniska strömmar samt tillträde av luftens syre.

Gamla huvudledningen där har ett huvud av kopparlegering, sedan hade någon monterat stålrör en bit någon gång på 60 talet, dessa var dåliga i skarvarna och satt som berget trots lindrevet...

Äldre plaströr var av enormt mycket bättre kvalitet än de nya, dock klarar de äldre rören bara kallvatten så man kan inte använda dem i värmesystemet, de äldre typerna bör inte utsättas för högre temperatur än ca 45 grader kontinuerligt.

Därför brukar varmvatten gå i kopparledningar på system från 60-70 talet.
Har dock kunnat återanvända nästan alla koppardelar i det systemet. (huset där är från 50 talet, även om stommen är äldre, men innehåller en del återbrukat material).

Avlopprör av gjutjärn håller mycket länge, men har ibland sett att de åker på punkt korrosion när de har sisådär en +40 år på nacken.
Vattenledningsrör i öppna system för tex dricksvatten håller inte alls lika bra som de för värmesystemen.
Värmesystemen kan hålla mer än dubbelt så lång tid om man sköter dem.



 
Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

543 gäster, 2 användare (1 dolda)
xaelanar

* Forum

* Om tidningen Åter



- Höjdpunkt när tidningen kommer, väldigt bra tidning
/Jenny

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser