En fråga om jord!

[Emmavf]

Hej! Har blivit med odlingslott och som varje nybörjare är jag sjukt taggad och vill sätta igång genast .
Efter att ha läst det mesta jag kan googla mig till, läsa mig till på bibblan och titta på Youtube kvarstår en undran. Lotten jag har fått ser ut att vara uppgrävd i höstas och bar, det är väldigt lerigt, och all jord här är tydligen lerjord (gammal havsbotten!). Jag antar att jag borde förbättra jorden, men hur? Vad kan jag göra nu, jag tror jag har koll på vad jag borde gjort i höstas..
Gödsel och kompost går bort (har ingen bil). Det finns ganska lite växtmaterial runt om, mest parkering och några träd.. så jag funderar på om barkmull kan hjälpa nåt (kan säkert få enstaka skjutshjälp, men inte med stallgödsel.. ) och pelleterad kogödsel. Om i så fall när ska jag gräva, kratta ner det? "när jorden reder sig"? Och vad betyder det!? Borde jag kratta åt mig så mycket löv jag hittar och försöka få ner det i jorden nu, eller blir det bara knas?

Och en fråga till, någon bra idé på vad man kan täckodla med, när man inte kan få tag på halm och liknande?

[Znibban]

Om det är ren lerjord, så är det viktigaste att du inte går igång för tidigt. Den måste vara "upptorkad" annars blir det bara cement av allting. Jorden ska inte fastna på dina skor...den ska falla sönder när du tar en spadtag inte klistra fast...ska vara lite smulig.
Den är den jord som behöver vänta längst men å andra sidan så är den vattenhållande under sommaren.
Som täckodling kan du med fördel lägga gräsklipp. Du kanske kan köpa halm av en lantbrukare som kan köra hem flera balar åt dig, till din koloni. Där kan du starta upp en kompost direkt med en del av halmen. Blanda in hönsgödsel eller liknande som du kan ta från affären på din cykel  . Använd en del av halmen till gångar och mellan plantor. På sikt förbättrar du jorden då.

[Emmavf]

Tack för svar!
Tyvärr bor jag i stan, (göteborg), så det blir svårt med att få hit halm. Eller stallgödsel. Men, men. Gräsklipp verkar ju vara perfa, men det finns väldigt lite gräs runtom odlingslotterna. Får finurla på det där. Hm, det där med tålamod, vill bara sätta spaden i jorden, typ nu! Suck!

[Gille]

Tack för svar!
Tyvärr bor jag i stan, (göteborg), så det blir svårt med att få hit halm. Eller stallgödsel. Men, men. Gräsklipp verkar ju vara perfa, men det finns väldigt lite gräs runtom odlingslotterna. Får finurla på det där. Hm, det där med tålamod, vill bara sätta spaden i jorden, typ nu! Suck!

En bal halm kan du köpa på Din Naturnära Butik på Hisingen, nära Biltema. Eller så kollar du med kolonigårdarna i Sjöbergens Koloniområde!

[christelle]

Mylla ner vad du har tillgång till så att strukturen förbättras, gödsel, barkmull, gräsklipp etc
Lerjord reder sig knappt aldrig på vårkanten i vart fall är det svårbedömt, så mylla ner vad du har så fort DU orkar få ner materialet.

[Emmavf]

En bal halm kan du köpa på Din Naturnära Butik på Hisingen, nära Biltema. Eller så kollar du med kolonigårdarna i Sjöbergens Koloniområde!

Tack! Till naturnära ska jag verkligen bege mig, toppentips

Mylla ner vad du har tillgång till så att strukturen förbättras, gödsel, barkmull, gräsklipp etc
Lerjord reder sig knappt aldrig på vårkanten i vart fall är det svårbedömt, så mylla ner vad du har så fort DU orkar få ner materialet.

Tack! Bra då kör jag, så får vi se vad som händer!

Vilken tillgång det är att kunna fråga, och få så bra svar, härligt

[Anders S]

Jorden behöver inte vara "dålig" eller i behov av snabb förbättring bara för att det är lerjord. Kan du bedöma den saken?

Nedmyllning av mer eller mindre oförmultnat material är ett långsiktigt projekt som på kort sikt kan ge problem. Bör göras senast hösten innan. Kräver dessutom kraftig bearbetning som är olämplig på lerjord på våren (eller vårvintern).

Gödsling görs också oftast bäst på hösten enligt min uppfattning men där är det många som förordar vårgödsling.
Gammalt talesätt: gödsling på hösten är för jorden, på våren för växterna.
Typiskt organisk-biologiskt och biodynamiskt synsätt: ge jorden näring och låt den ge växterna näring. Bra grundkoncept även om det ibland kan behöva modifieras.
Kogödsel i säck kan vara OK.
Men du vet inte om jorden redan är tillräckligt gödslad eller ej.

Jag föreslår att du odlar i jorden som den är första året och ser hur det går. Gödsling med brunnen kogödsel kan tänkas före sådd. Täckning med halm (ovanpå jorden alltså) kan tänkas men beror på bl.a. bevattningsmöjligheter, nederbörd, snigelförekomst.

Bedömning på plats av odlingskunnig person vore en fördel. Vad säger dina kolonigrannar som lär kunna jorden och övriga förutsättningar på platsen?

[Emmavf]

Jorden behöver inte vara "dålig" eller i behov av snabb förbättring bara för att det är lerjord. Kan du bedöma den saken?

Nedmyllning av mer eller mindre oförmultnat material är ett långsiktigt projekt som på kort sikt kan ge problem. Bör göras senast hösten innan. Kräver dessutom kraftig bearbetning som är olämplig på lerjord på våren (eller vårvintern).

Gödsling görs också oftast bäst på hösten enligt min uppfattning men där är det många som förordar vårgödsling.
Gammalt talesätt: gödsling på hösten är för jorden, på våren för växterna.0
Typiskt organisk-biologiskt och biodynamiskt synsätt: ge jorden näring och låt den ge växterna näring. Bra grundkoncept även om det ibland kan behöva modifieras.
Kogödsel i säck kan vara OK.
Men du vet inte om jorden redan är tillräckligt gödslad eller ej.

Jag föreslår att du odlar i jorden som den är första året och ser hur det går. Gödsling med brunnen kogödsel kan tänkas före sådd. Täckning med halm (ovanpå jorden alltså) kan tänkas men beror på bl.a. bevattningsmöjligheter, nederbörd, snigelförekomst.

Bedömning på plats av odlingskunnig person vore en fördel. Vad säger dina kolonigrannar som lär kunna jorden och övriga förutsättningar på platsen?

Åh nu förvirrar du mig! Nä jag kan verkligen inte bedöma kvalisort på jorden, vet bara att den som hade den innan inte var så nogräknad.
Men det du säger låter klokt, odla nu och se, förbättra till hösten. Det är ju bara det att man har så bråttom!  Det är väl en sjukdom i vårt samhälle. Att ta det lugnt och vänta är svårt  du har absolut rätt i att jag ska fråga mina grannar, Will do!

Tack för bra synpunkter och svar!

[christelle]

Här en sida med många tips på hur du ska få reda på vilken sorts jord du har
http://halmstad.naturskyddsforeningen.se/aktiviteter/kurser/biologisk-mangfald-i-tradgarden/forbattra-och-undersok-din-jord/

[Emmavf]

Här en sida med många tips på hur du ska få reda på vilken sorts jord du har
http://halmstad.naturskyddsforeningen.se/aktiviteter/kurser/biologisk-mangfald-i-tradgarden/forbattra-och-undersok-din-jord/

Tack!

[karsan]

Är det en odlingslott typ koloniområde så finns det nog grannar att diskutera med.  Gör det!

[Anders S]

Här en sida med många tips på hur du ska få reda på vilken sorts jord du har
http://halmstad.naturskyddsforeningen.se/aktiviteter/kurser/biologisk-mangfald-i-tradgarden/forbattra-och-undersok-din-jord/

Sidan har vissa förtjänster och brister.

Det är inte jordens mineralämnen utan jordens kornstorleksfördelning som klassificeras efter partiklarnas storlek. Denna redovisning är ofullständig, då det saknas mo (0,2-0,02 mm) och mjäla (0,02-0,002 mm) mellan lera och sand. Visserligen är jordar dominerade av mo och mjäla mindre vanliga, men dessa konrnstorlekar spelar ändå en stor roll även de. En alternativ indelning grupperar finmo och mjäla som silt. Dessa har likartade egenskaper. Den grupperar även grovmo och sand som sand. Även dessa har likartade egenskaper, så denna gruppering kan vara mer funktionell.

Indelningen i sandjord, lerjord och mulljord är pedagogisk för nybörjaren, men alltför ofullständig. Framför allt saknas morän, som är en blandning av olika kornstorlekar där ingen dominerar tillräckligt mycket för att sätta huvudsaklig prägel på jorden. Det finns många sorters morän. Morän dominerad av grövre fraktioner (sten, grus och sand) utgör större delen av Sveriges skogsmark. Det är oftast magra jordar. Å andra sidan är Sveriges bästa odlingsjordar moränjordar. Det är vissa leriga moränjordar i Skåne. Man kunde också gärna nämnt något om olika sorters leror. Det finns i huvudsak lättlera, mellanlera och styv lera. Dessa utgör en skala med ökande halt av lerpartiklar. Lättleran är lättast att bearbeta, men struktursvag. Den packar och slammar lätt ihop sig. Mellanlera och styv lera är tvärtom. De är därför bättre odlingsjordar, men det är viktigt att bearbeta dem vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Slutligen kunde man kanske nämnt siltjord/mjälajord. Det är jord dominerad av silt resp mjäla (jämför ovan). Den liknar lättlera men är ännu lättare. Den har ännu lättare för att flyta ut och slamma igen i vått tillstånd.

Jordbedömning med hjälp av floran är trevlig och delvis informativ. Man bör se till alla dominerande växter på platsen och inte bara enstaka sådana eller sådana som förekommer i mindre antal.

Utrullningsprov är användbart. Framställningen är OK. Att lyssna vid rullning ska jag testa vid tillfälle.

Man bör inte fästa alltför stort avseende vid pH. Framför allt ska man inte försöka få pH till neutralt. Oftast anses ett pH på ca 6,3 som optimalt vid köksväxtodling och lantbruk, men man bör acceptera pH i ett intervall kring detta utan att direkt korrigera pH. Med en bra ekologisk odling bör pH ställa in sig självt med ingen elle rminimal insats av direkt pH-reglerande ämnen.

Viktigare mått än pH är jonbyteskapacitet och fördelning av positiva joner på jonbytarna/kolloiderna. Dessa kan med fördel användas ihop med pH, men kräver laboratorieanalyser och inte riktigt något för nybörjaren att använda sig av. I brist på sådana kan man ta ganska lätt på pH.

När det gäller förbättring av lerjord missar man det mest grundläggande: genom rätt bearbetning och måttliga givor kompost och gödsel kan man förbättra en lerjords struktur avsevärt. Man behöver inte göra om den till något annat genom monstergivor av sand eller mull. Tillsats av sand är dessutom problematiskt, för det kan t.ex. göra om en mellanlera till en lättlera, som är en sämre jord.

[christelle]

Du har säkert rätt men jag vet inte om en ovan odlare behöver/mäktar med mycket mer ingående information än vad länken ger. De olika sorterna verkar ha ytterligare indelningar avseende kornstorlek?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kornstorlek
Det är intressant och bra att veta åtminstone när en köper jord, tex så gjorde vi en terrassering av ett par lass köpt mjäla och terrasserna försvann ner i marken efter ett rejält slagregn (innan vi hann plantera nåt).

[Anders S]

Den var utförlig! Denna är kanske mer lagom:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordart

Intressant exempel på nyttan av att veta något om mjäla!

En nybörjare bör väl kunna ta in mer än ett par A4-sidor text? Dock håller jag med om att mycket av detta inte är lätt att tillämpa. Det lär man sig med tiden. Ganska lång tid i en del fall.

Det jag tycker var viktigast av det jag kommenterade var i fallande skala:
1) Att lerjord kan förbättras utan massiva insatser som väsentligt ändrar kornstorleksfördelningen.
2) Att pH i de flesta fall är måttligt informativt och i synnerhet att man ska vara försiktig att göra direkta justeringar av pH med t.ex. kalkning.
3) Att det är bra att känna till några ytterligare kornstorlekar och jordarter.

[tropfrog]

Jag har fått ordning på min lerjord på hisingen med hjälp av kompost, kogödsel och halm. En stor fördel är att börja upphöjt i tex pallkragar eller annan högbädd. Om du odlar på höjden och inte myllar ner så mycket så går det snabbare till första tillfredsställande resultatet. Under tiden så fyller man på med halm/flis/barkmull på gångarna emellan. När det gott några år så kan man ta bort kragarna och blanda innehållet med halvt nedbruten gång material. Första året efter det kör man potatis så att jorden bearbetas ordentligt. Sen grundgödsel på hösten, redo för odling i lite större skala.

Om det finns mördarsniglar hos dig så kan det vara klokt att hålla sig till enbart högbänkar.

Mvh
Magnus

[Peter81]

Även jag har ganska rejäl lerjord. Dessutom är jag lite dålig på det där med att planera framåt, så det där med att förbättra jorden på hösten brukar inte ske i den utsträckning som behövs.
Men nu i somras provade jag att odla på  "drill", vilket gjorde att jorden torkade upp och värmdes snabbare. I dikena som bildades mellan drillarna kunde jag sen allt eftersom lägga gräsklipp, kvistar, löv etc som undan för undan trampades ner i lerjorden och komposterades.

[karsan]

Jag har gjort  som Peter81.

En fördel hos lerjord är att det går att bygga upp 'drillar', alltså att man gör smala högbäddar utan att man behöver ha material till kanter. Och så lägger man halm, gräs, kompostchips, löv eller kanske tidningspapper, om man inte har något annat, mellan drillarna där man får trampa. Lite mindre leriga stövlar och mat till maskarna. Det blir massor av maskar i mina lerland.

[kraut]

Gröngödsla ett stycke per år. Gynnar jorden och gynnar bin, humlor o fjärillar om du sår blommande växter.
Odla gärna jordärtskockor som förutom skockor producerar grönmassa.
Hör med kolonigrannarna. På mitt område kastas mycket bra växtmaterial.
Sen, njut av din koloni

[Gille]

Växtföljd hjälper väl också till?

[linazachrisson]

Jorden behöver inte vara "dålig" eller i behov av snabb förbättring bara för att det är lerjord. Kan du bedöma den saken?

Nedmyllning av mer eller mindre oförmultnat material är ett långsiktigt projekt som på kort sikt kan ge problem. Bör göras senast hösten innan. Kräver dessutom kraftig bearbetning som är olämplig på lerjord på våren (eller vårvintern).

Gödsling görs också oftast bäst på hösten enligt min uppfattning men där är det många som förordar vårgödsling.
Gammalt talesätt: gödsling på hösten är för jorden, på våren för växterna.
Typiskt organisk-biologiskt och biodynamiskt synsätt: ge jorden näring och låt den ge växterna näring. Bra grundkoncept även om det ibland kan behöva modifieras.
Kogödsel i säck kan vara OK.
Men du vet inte om jorden redan är tillräckligt gödslad eller ej.

Jag föreslår att du odlar i jorden som den är första året och ser hur det går. Gödsling med brunnen kogödsel kan tänkas före sådd. Täckning med halm (ovanpå jorden alltså) kan tänkas men beror på bl.a. bevattningsmöjligheter, nederbörd, snigelförekomst.

Bedömning på plats av odlingskunnig person vore en fördel. Vad säger dina kolonigrannar som lär kunna jorden och övriga förutsättningar på platsen?

Anders S. Skulle du kunna förklara närmare vilka kortsiktiga problem som kan uppstå om du myllar ner icke komposterat material på våren? Jätteintressant att veta, för när jag förberedde pallkragar för odling i våras varvade jag jord med torra löv i en av dem, och det växer otroligt dåligt i den pallkragen nu. Kom liksom aldrig igång. Kan det ha med det att göra tror du?

[Skogsvilde]

Anders S. Skulle du kunna förklara närmare vilka kortsiktiga problem som kan uppstå om du myllar ner icke komposterat material på våren? Jätteintressant att veta, för när jag förberedde pallkragar för odling i våras varvade jag jord med torra löv i en av dem, och det växer otroligt dåligt i den pallkragen nu. Kom liksom aldrig igång. Kan det ha med det att göra tror du?

Själva komposteringen tar en hel del energi därför kan det bli så att att det inte finns nått kvar till växterna.  Men hav förtröstan, den bädden kommer att bli kanonbra.
Skulle jag få en sådan bädd så skulle jag täcka den med gräsklipp, så tjockt som det bara går och sedan låta den vila. När löven har fallit täcka med halm och till våren odla potatis i halmen samtidigt som jag täcker med mer gräsklipp mest så att man förhindrar ljus att komma ner.
Våren därefter så provar jag att se hur mycket mask det är. Är det gott om dom så kan man vända runt allt med grep.  Inte spade då den dödar stora mängder av dina arbetare maskarna.

[Anders S]

Anders S. Skulle du kunna förklara närmare vilka kortsiktiga problem som kan uppstå om du myllar ner icke komposterat material på våren? Jätteintressant att veta, för när jag förberedde pallkragar för odling i våras varvade jag jord med torra löv i en av dem, och det växer otroligt dåligt i den pallkragen nu. Kom liksom aldrig igång. Kan det ha med det att göra tror du?

Problemet med löven är troligen att de var urlakade och näringsfattiga, samt att det mest är en del sämre svårnedbrytbara lövslag som finns kvar på våren. Man ska samla löv när de är nyfallna (inom några veckor). Det behövs tillskottsnäring (mest kväve) för att bryta ned torra vårlöv och de ger inte så mycket tillbaka i form av mull.

De verkar också uttorkande på din jord, för de magasinerar knappast fukt alls. Det blir för luftigt. Du måste vattna mycket, troligen mer än vad som är bra för den övriga jorden och växterna.

Löv insamlat på hösten är däremot bra att använda i komposter, som marktäckning o dyl. Kan kanske funka även i relativt djupa skikt i en bäddodling om den läggs på hösten och det inte blir för syrefattigt och fuktigt där nere.

Dina löv illustrerar en typ av problem som man kan få vid nedmyllning av kvävefattigt kolrikt och föga nedbrutet material. Delvis liknande problem kan man få med grovt gräs/hö och halm och dåligt nedbrutet träflis.

En annan typ av problem kan man särskilt vid djupare nedmyllning få av material som är slaskiga och alltför kväverika, t.ex. blött ensilage, färskt gräsklipp och färsk gödsel. Det kan ge syrebrist och problem med sjukdomar och skadegörare.

[Lestarus]

Säger bara youtuba "Paul gautschi back to eden"
(Han pratar väldigt mycket om gud, har man svårt för det så lyssna ändå på betydelsen av hans sätt att "inte" bearbeta marken)


Fantastiskt:-)

Väl mött /Trolls