permakultur, framtida planer

[malb]

Har sedan några månader tillbaka fått upp ögonen för permakultur och är i tankarna på att starta igång vid hemkomst till moderlandet. Har dock ingen egen tomt, utan jag tänkte under de kommande 2-3 åren odla diverse buskar och träd på föräldrar/morföräldrars tomter för att sedan ha sticklingar/plantor/frön vid införskaffandet av egen tomt och göra nybörjarmisstagen vid design och utförandet.

Har förstått att det finns flera buskar och fleråriga plantor som med fördel planteras som "invandrarplantor", luckrar upp jord, binder näringsämnen, symbiotiska organismer såsom kvävefixerande bakterier samt diverse svampar.

Tänkte börja med dessa och kanske även några frukt/bärträd.

Kommer även odla en hel del intressanta växter inomhus i min lägenhet.

Min fråga till er på forumet är väldigt bred, tar tacksamt emot alla tips kring permakulturodling i sydvästra sverige. Har upptäckt att det finns en nästan löjligt stor mängd information på internet och i böcker vilket är suveränt, men jag gillar samtidigt learning by doing och att få tips direkt från personer som har erfarenhet av detta.

De arter jag kommer på, på rak arm och skulle vilja börja med är:

aronia
hallon
björnbär
jordgubbar
vinbärssorter
äpple, päron, körsbär, biggaråer samt persikoträd.
havtorn
vindruvor
goji
ginko bilboa
blåbär-lingon-hjortron-tranbär (liknande jordkrav?)
valnötter, hassel samt andra nötträd

Lite oklart vilka av dessa som lämpar sig bäst som förstastegsväxter och vilka jag borde odla upp i kruka i lägenhet (tänkte även ha aloe vera, san pedro kaktus samt stevia och diverse kryddor/örtväxter, men tror många av dessa behöver vara inomhus över vintern).

Har även hittat lite intressanta träd här i anderna som definitivt klarar den svenska vinterkylan, tänkte provplantera dessa med, problemet med dessa blir nog snarare solkravet.

Finns helt otroliga mängder intressanta fleråriga växter på pfaf.org men har du ett tips eller två tar jag tacksamt emot det, är intresserad av alla sorters multifunktionella fleråriga växter och med funktion menar jag inte bara saker som ätbarhet eller medicinala egenskaper men även goda insektsattraherare, gott doftande blommor eller blad eller bara allmänt vackra.

I planen ingår även att hitta en lämplig tomt på vacker mark inom 2-5 timmars cykelavstånd från göteborg, med sjö eller havsutsikt och bra jord för odling! Samt hitta lämpliga arter av hönor (hedermora förmodligen då kusinen har dessa), samt kanske någon art av ankor.

+ information kring att bygga simpla energihus i så mycket naturmaterial som möjligt, lågt energi/miljöslitage, etc.
Men husbiten tar jag när tomt är lokaliserad

[Peppiga Pia]

Aronia är en väldigt bra nybörjarbuske och den går att få tag på billigt om du köper häckplantor
Vinbärsbuskar, i synnerhet svarta vinbär är otroligt lätta att föröka genom sticklingar, så om du vet någon som har bra buskar är ju det ett billigt sätt att börja.
Fläder finns ju också, de med mörka blad är otroligt läckra 
Sälg är bra till insekterna så de har mat tidigt på våren. Sedan finns det ju många blommor som älskas av insekter, t.ex. läkerudbeckia (eller röd solhatt som brukar vara lättare att få tag på), blå bolltistel, anisisop, kransveronika, mynta och andra kryddor. Kärleksört och rosenflockel blommar sent på säsongen när det mesta är överblommat.

[malb]

Tack för ditt svar!

Ska börja med att ta sticklingar på morföräldrarnas krusbär, vinbär, körsbär, björnbär, hallon, plommon, biggaråer samt äpplen!

Aronia, fläder, rönnbär, sälg och häggmispel får blir steg två. Samt diverse intressanta buskar och träd jag plockat frön från peruvianska anderna.

[petris]

Jag vill inte sno tråden men jag skulle gärna vilja ha tips på litteratur kring ämnet permakultur gärna med praktiska råd för en nybörjare

Förlåt för trådstöld

[malb]

Inte det minsta trådstöld! Läser gärna om permakultur jag med, i synnerhet om någon har några bra lite mindre guider och kring nordeuropeiskt klimat! Har mest hittat tjocka kioskvältare ala 500 sidor

[tench]

Något att tänka på när det gäller ätbara woodlands i svenskt klimat är att plantera betydligt glesare än vad som anges i många av de permakulturböckerna som finns.
Djungelträdgården med mycket skugga-halvskugga lämpar sig mer för skuggälskande växter och där har vi inte så många produktiva köksväxter som passar.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att tänka i succession. Det tar tid innan fruktträd blir stora och skuggar. Under de åren kan man plantera bärbuskar mellan. När det blir för mycket skugga får man riva bort dem och ersätta. Men det kan nog inte riktigt förknippas med "do-nothing-gardening" som existerar kring skogsträdgårdsodlingen.

[Krollilja]

Växhuset i Söderhamn är ett ekocenter utifrån permakultur-idéer. Både deras hemsida www.vaxhuset.se finns både exempel på permakulturmetoder - som hönstraktor och jordkylskåp - men också en massa länktips inom området. Dessutom är Ralf som äger det nog en riktig "permakulturguru".

[mt_knot]

Om engelska inte är nått problem finns det på  permies.com flera podcasts (internetradioavsnitt) där det recenseras permacultureböcker, bl.a. Zepp Holzers permakultur och Gaias garden av Toby Hemenway. Jag hade mycket glädje av dem plus att Paul Wheaton är kul att lyssna på.

http://www.richsoil.com/permaculture/category/podcast/

Podcastavsnitten inns även på iTunes

Johan

[krikav]

Jag håller på med en liknande grej.
Försöker etablera mig i hälsinglands inland på farföräldrarnas mark.

Själv tycker jag det finns lite information om hur man konkret bär sig åt i kalla norden för att få igång permakultur.

Angående jordförbättrande och kvävefixerande träd, så har jag hitentills bara hittat gråal, klibbal och lappal.
Planen är att plantera ut lite sådana, men det går långsamt..

Befinner mig än så länge i exil, då jag försöker harva ihop tillräckligt med pengar för att lösa lån och bli fri. Men med några veckors semester då och då får man lite gjort i alla fall.
Ett annat problem med gråalen är att motståndet hos släktingarna mot "sly" är enormt, då de flesta har ägnat hela sina liv åt kampen mot slyn och att hålla landskapet öppet!

Tack för länken till växhuset, det visste jag inte om!

[tench]

krikav:
Använd samma koncept, men välj växter anpassade för klimatet och öka plantavstånden rejält (eller tänk i succession).

[hassla]

Angående jordförbättrande och kvävefixerande träd, så har jag hitentills bara hittat gråal, klibbal och lappal.
Planen är att plantera ut lite sådana, men det går långsamt..

Alsläktet är såvitt jag vet de enda kvävefixerande träden som fungerar bra här i Sverige, men det finns en del kvävefixerande buskar du kan testa med också som goumi (koreansk silverbuske), sibirisk ärtbuske och havtorn.

[Kavat]

Läste intressanta saker om kvävefixerande växter i Earth care manual- en bra bok om permakulturdesign, som jag inte reflekterat över förut. Jorden och växter runtomkring får mest nytta av kvävet när man skördar av de kvävefixerande växterna. Alltså när rotsystemet dör. Inte så konstigt med ettåriga grödor kanske men jag hade inte tänkt på att på att t ex hamling skulle frigöra mer kväve än om man låter trädet/busken växa fritt.
Nyfiken på Falsk akacia/robinia som kvävefixerande träd och som ska klara hamling, vara bifoderväxt, o ge tillskott till hönsmaten. Är de härdiga nog att prova i mäladalsområdet måntro?

[krikav]

krikav:
Använd samma koncept, men välj växter anpassade för klimatet och öka plantavstånden rejält (eller tänk i succession).

Successionstänket gillar jag.
Har inget emot att investera lite jobb i trädgården.

Man planterar tätt, och så klipper man av dem allteftersom...
Kan nog vara idé att plantera många kvävefixerande plantor som gråal, och havtorn och silverbusken som nämns här. Ihop med äppelträd och vinbärsbuskar.

Allteftersom fruktlunden mognar, så klipper man bort fler och fler av de kvävefixerande.

[krikav]

Alsläktet är såvitt jag vet de enda kvävefixerande träden som fungerar bra här i Sverige, men det finns en del kvävefixerande buskar du kan testa med också som goumi (koreansk silverbuske), sibirisk ärtbuske och havtorn.

Tack för tipset om havtorn! Hade ingen aning om att det fanns en buske som ger ätbara bär och binder kväve, som klarar svenskt klimat!

Kikade lite på silverbuskarna och det verkar som att vissa av dem bär ätbar frukt, men att dessa är lite kinkigare...
Kan kanske vara svårt att få dem att trivas norr om dalälven?

[krikav]

Läste intressanta saker om kvävefixerande växter i Earth care manual- en bra bok om permakulturdesign, som jag inte reflekterat över förut. Jorden och växter runtomkring får mest nytta av kvävet när man skördar av de kvävefixerande växterna. Alltså när rotsystemet dör. Inte så konstigt med ettåriga grödor kanske men jag hade inte tänkt på att på att t ex hamling skulle frigöra mer kväve än om man låter trädet/busken växa fritt.
Nyfiken på Falsk akacia/robinia som kvävefixerande träd och som ska klara hamling, vara bifoderväxt, o ge tillskott till hönsmaten. Är de härdiga nog att prova i mäladalsområdet måntro?

Jag gillar verkligen tanken om hamling. Släppa ut mer kväve i jorden mer kontinueligt, samtidigt som man får foder.

Jag är inte bekant med akacia/robinia, men vad jag kan se på wikipedia-sidan så verkar den vara lite småkinkig... Vet du om något speciellt som gör att denna växt är lämplig i kombination med höns?
Vet du av några ändra alternativ?
Jag är helt novis, och min tanke för att utfodra höns på vintern går direkt till att hålla någon form av insekts-odling. Föda upp larver och dylikt..


Själv tänker jag direkt att kanske gråal som vinterfoder till getter/får kan vara en bra kombination, kan detta stämma?

[ChristinaR]

Kan sibirisk ärtbuske tänkas vara kvävefixerande? Det är i alla fall en växt som humlorna formligen älskar. Pågår ett gigantiskt humleparty när den blommar. Och humlorna behöver vi för pollineringen.

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/carag/caraarb.html

[Kavat]

Jo sibirsk ärtbuske sägs fixera kväve.

[Kavat]

Jag gillar verkligen tanken om hamling. Släppa ut mer kväve i jorden mer kontinueligt, samtidigt som man får foder.

Jag är inte bekant med akacia/robinia, men vad jag kan se på wikipedia-sidan så verkar den vara lite småkinkig... Vet du om något speciellt som gör att denna växt är lämplig i kombination med höns?
Vet du av några ändra alternativ?
Jag är helt novis, och min tanke för att utfodra höns på vintern går direkt till att hålla någon form av insekts-odling. Föda upp larver och dylikt..


Själv tänker jag direkt att kanske gråal som vinterfoder till getter/får kan vara en bra kombination, kan detta stämma?

Mm, hamling blev mindre destruktivt. Jag har dock inte hört talas om att man använt al till hamling/foder? mest sälg, ask och lind..Vet inte om det har med näring el smaklighet el hur pass väl trädet tål hård beskärning att göra?

Robinians frön skulle vara lämpliga som hönsfoder.

Jag har kompostmask i gödselstacken o den verkar duga som hönsmat vintertid när de inte hittar ngt annat. Det bygger på att hönsen ska vandra genom snön till gödselstacken...vilket är mindre populärt om jag inte skottar åt dem! :O

[Blåsippan]

Visst finns det en förening som heter Permakultur här i Sverige?  Vi vill gärna haka på här och lära oss, samt, om intresse finns, samarbeta.  Vår arrendegård finns i Uppland, och vi vill gärna dela både arbetet och skördarna med likasinnade!  Hos oss kommer även våra djur att ingå i systemet.  Som arbetskraft och gödselproducenter!

[krikav]

Visst finns det en förening som heter Permakultur här i Sverige?  Vi vill gärna haka på här och lära oss, samt, om intresse finns, samarbeta.  Vår arrendegård finns i Uppland, och vi vill gärna dela både arbetet och skördarna med likasinnade!  Hos oss kommer även våra djur att ingå i systemet.  Som arbetskraft och gödselproducenter!

Detta för mina tankar till Joe Salatins "Pigenator" direkt. =)
Han sprider ut lite små majskorn i ko-mocket över tid, och sedan vänder grisarna hans gödselstack åt honom medan dom bökar runt för att hitta majset!
Det finns garanterat massor av smarta sätt att dra nytta av djur på lantbruket, allt som krävs är ett öga för vad djuren tycker om att hitta på, och lite kreativitet för att se på vilket vis man kan dra nytta av det. =)

[krikav]

Kan sibirisk ärtbuske tänkas vara kvävefixerande? Det är i alla fall en växt som humlorna formligen älskar. Pågår ett gigantiskt humleparty när den blommar. Och humlorna behöver vi för pollineringen.

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/carag/caraarb.html

Åh! Det låter trevligt.
Gillar humlor den, då borde bin också tycka det är smaskens.

[ieenilorac]

Visst finns det en förening som heter Permakultur här i Sverige?

Javisst finns det en permakulturförening i Sverige, det finns lokalavdelning i Skåne, ev även i Stockholm.

http://www.permakultur.se

http://www.permakulturiskane.se/wordpress/

[krikav]

Mm, hamling blev mindre destruktivt. Jag har dock inte hört talas om att man använt al till hamling/foder? mest sälg, ask och lind..Vet inte om det har med näring el smaklighet el hur pass väl trädet tål hård beskärning att göra?
Robinians frön skulle vara lämpliga som hönsfoder.
Jag har kompostmask i gödselstacken o den verkar duga som hönsmat vintertid när de inte hittar ngt annat. Det bygger på att hönsen ska vandra genom snön till gödselstacken...vilket är mindre populärt om jag inte skottar åt dem! :O

Åhå, sälg, ask och lind är alltså mer vanliga hamlingsträd.
Undrar av vilken anledning som al inte varit lika populär...
Hoppas det bara "blivit så", tycker att det vore ett utmärkt system, om nu trädet klarar av det, och djuren tycker al-bladen smakar. =)
just för att man slår två flugor i en smäll, med gröngödslingen som trädet bidrar till.


Som jag fattat det, så trivs höns bäst på en diet bestående av en tredjedel insekter, en tredjedel frön och en tredjedel gröna blad. Det är lite krångligt att fixa gröna blad som vinterfoder... Men insekter går ju kanon!
Här en mycket intressant video jag hittade om detta:

Why Grow Insects - Robert Olivier @ Natural Farming Hawai'i

Scenen är Hawaii, men tror det är precis lika tillämpbart inomhus i sverige vintertid.
Man låter larverna av svarta soldatflugor bryta ned allt möjligt avfall. Larverna blir sedan utmärkt hönsfoder!
Själv funderar jag lite kring om man skulle kunna lära sig att äta larverna själv, men är fortfarande osäker på om jag har mage att klara av det.

[ieenilorac]

Jag tycker att man förlorar en del av hela idén med permakultur om man importerar idéer från utlandet rakt av. Vi ska inte ta hit insekter som inte hör hemma i vårt land. Det finns utmärkta alternativ som redan finns här och som är anpassade till svenskt klimat. Och som inte riskerar att rubba balansen i ekosystemet om någon individ råkar rymma.

Permakultur handlar för mig om att ta tillvara de resurser man redan har, att vara långsiktig, att överväga nya investeringar noga, att vara ekonomisk och att vara ekologiskt, både på kort och lång sikt.

Gröna blad till både sig själv och djuren producerar man lätt genom att grodda på vintern.

[ChristinaR]

Åhå, sälg, ask och lind är alltså mer vanliga hamlingsträd.
Undrar av vilken anledning som al inte varit lika populär...
Hoppas det bara "blivit så", tycker att det vore ett utmärkt system, om nu trädet klarar av det, och djuren tycker al-bladen smakar. =)
just för att man slår två flugor i en smäll, med gröngödslingen som trädet bidrar till.

Härifrån: http://runeberg.org/lantuppsl/0448.html

"Vid h. böra grenarna
avskäras några cm. från stammen, så att
sår-ytorna lättare övervallas. Nästa gång skäras
de nyutväxta grenarna också av ett stycke från
basen. Barken bör vid h. ej uppf längas. För
h.. lämpa sig alm, ask, asp, avenbok, björk,
lind och lönn, men särskilt pil- och poppelarter."

Jag har för mig att al ansågs näringsfattigt. Är inte säker på källan, dock.

[krikav]

Jag tycker att man förlorar en del av hela idén med permakultur om man importerar idéer från utlandet rakt av. Vi ska inte ta hit insekter som inte hör hemma i vårt land. Det finns utmärkta alternativ som redan finns här och som är anpassade till svenskt klimat. Och som inte riskerar att rubba balansen i ekosystemet om någon individ råkar rymma.

Permakultur handlar för mig om att ta tillvara de resurser man redan har, att vara långsiktig, att överväga nya investeringar noga, att vara ekonomisk och att vara ekologiskt, både på kort och lång sikt.

Gröna blad till både sig själv och djuren producerar man lätt genom att grodda på vintern.

Du tycker att det är viktigt att visa mycket respekt för det nu rådande ekosystemet.
Du känner att det är viktigt att påpeka att import av insekter, plantor och djur som inte hör hemma i ett ekosystem kan ha negativa konsekvenser.
Du känner också ett behov av att peka på att långsiktighet är extremt viktigt, och att nya metoder måste övervägas noga.

Har jag tolkat dina synpunkter rätt, så håller jag med till fullo.


Att du framför dessa synpunkter är hämmande för min kreativa process,
fokusera gärna mer på att plocka fram de positiva aspekter du ser i idéerna, och hur du tror att de skulle kunna tas tillvara på, på ett bra vis.
Kritik får de flesta av oss i tillräckligt god mängd ifrån annat håll än här.

[krikav]

Härifrån: http://runeberg.org/lantuppsl/0448.html

"Vid h. böra grenarna
avskäras några cm. från stammen, så att
sår-ytorna lättare övervallas. Nästa gång skäras
de nyutväxta grenarna också av ett stycke från
basen. Barken bör vid h. ej uppf längas. För
h.. lämpa sig alm, ask, asp, avenbok, björk,
lind och lönn, men särskilt pil- och poppelarter."

Jag har för mig att al ansågs näringsfattigt. Är inte säker på källan, dock.

Jag ska kolla upp det närmare.

*edit*

Hittat en källa nu:
http://www.maisonbotanique.com/dyn/14acte_4_austad_hauge.pdf

"Ulmus glabra (Skogsalm) and  Fraxinus excelsior (Ask) were considered the most attractive trees in terms of
fodder production, though Salix caprea (Sälg) and Betula pubescens (Glasbjörk) were also utilized extensively.
Both Corylus avellana (Hassel) and Alnus incana (Gråal) were less attractive, but still,
 Alnus incana comprised a significant amount of the fodder production at farms in earlier times.
 Populus tremula (Asp) was used for horse fodder. "

Således, Gråalen användes som foder, men den var inte lika bra.
Antagligen så är det näringsfattigt, som du säger.
Det är ju ett pionjärträd, så det känns troligt att det är en växt som klarar av att växa i näringsfattig jord, och därför själv blir näringsfattig.

[ieenilorac]

Att du framför dessa synpunkter är hämmande för min kreativa process,
fokusera gärna mer på att plocka fram de positiva aspekter du ser i idéerna, och hur du tror att de skulle kunna tas tillvara på, på ett bra vis.
Kritik får de flesta av oss i tillräckligt god mängd ifrån annat håll än här.

Ok, då är vi olika, jag tycker att det är bra när det framförs argument som är motsatta min åsikt, för då blir jag motiverad att se saker ur en ny synvinkel, utvärdera mina argument, tänka en gång till kring möjliga långsiktiga konsekvenser. Jag lär mig mer och blir mer slipad i att hitta argumenten för och emot, och att värdera dem mot varandra.

Så är jag också väldigt analytiskt lagd.

Vanlig dyngmask - kompostmask - är lättodlad, finns i närmsta gödselstack, och hönsen gillar dem skarpt.

För övrigt tyckte jag att jag var positiv, jag tipsade om groddning, och jag skrev att det finns bra svenska alternativ.

Jag tycker att det vore bra om vi som är intresserade av permakultur, eller generellt av odling och djurhållning, hjälps åt att hitta bra lokalanpassade och ekonomiska lösningar.

[krikav]

Ok, då är vi olika, jag tycker att det är bra när det framförs argument som är motsatta min åsikt, för då blir jag motiverad att se saker ur en ny synvinkel, utvärdera mina argument, tänka en gång till kring möjliga långsiktiga konsekvenser. Jag lär mig mer och blir mer slipad i att hitta argumenten för och emot, och att värdera dem mot varandra.

Så är jag också väldigt analytiskt lagd.

Vanlig dyngmask - kompostmask - är lättodlad, finns i närmsta gödselstack, och hönsen gillar dem skarpt.

För övrigt tyckte jag att jag var positiv, jag tipsade om groddning, och jag skrev att det finns bra svenska alternativ.

Jag tycker att det vore bra om vi som är intresserade av permakultur, eller generellt av odling och djurhållning, hjälps åt att hitta bra lokalanpassade och ekonomiska lösningar.

Ja, du var säkert positiv, men jag uppfattade dig inte helt så. Det beror säkert på mig, jag brukar ha problem att prata med folk.
Beklagar att jag inte tackade för ditt tips om groddning, jag hör gärna mer om det!

Jag tror inte alls vi är olika.
Jag är också väldigt analytiskt lagd!
Jag älskar också när jag får mina åsikter granskade.

Men när någon bara kommer med illa underbyggd kritik, mot något som inte ens är en åsikt utan bara något jag framför till andra att se, för att det är intressant...
Då reserverar jag mig rätten att påpeka att det inte gynnar samarbetet att hitta bra lokalanpassade och ekonomiska lösningar.

Se gärna videon, kolla upp flugarten och kom med underbyggd kritik, och jag kommer kyssa dina fötter!


Jag tycker också att det är fantastiskt att vissa importerar saker till vårt land för att skapa nyttiga system:
Sydeuropeiska bin till honung och pollenering.
Hundar från östra asien, katter från afrika för att hålla oss vid bättre hälsa och humör.
Gäss från amerika, italien, peking, england.
Och alla andra fåglar från världens alla hörn! För ägg, kött och mångfald!

Det gör vårt ekosystem och vårt samhälle mycket mer hållbart och mångsidigt.


Om det nu finns en insekt som lämpar sig fantastiskt bra för att bryta ned t.ex slaktavfall och skapa högkvalitativt hönsfoder,
så ser jag absolut ingen anledning till att dra i nödbromsen bara för att den inte finns i Sverige just nu.

Dyngmask är jättebra, men jag tror inte den är lika lämpad att sätta i sig slaktavfall som fluglarver?

[ieenilorac]

Jag tittar aldrig på videor, har en dator utan högtalare. Föredrar skriven text, helst i form av pappersböcker. Har ca 80 hyllmeter av dem...

Skillnaden på fåglar och däggdjur jämfört med insekter är förökningstakten och risken för rymningar. Insekter blir snabbt ett stort problem. Tro mig, jag har fött upp syrsor som ödlemat, och det är omöjligt att fånga alla om de rymt.

Specifikt om den föreslagna flugarten vet jag inget, förutom att jag tycker att vi har massor av bra insekter här, som man ska undersöka i första hand, och att vi faktiskt inte vet vilka problem de kan innebära om de förvildas här.

Kompostmask äter utmärkt slaktavfall, även om man ska vara försiktig med att använda sådant om man sedan ska mata hönsen. Annars är likmask, som är en fluglarv, väldigt duktiga på att äta slaktavfall.

Dyngmask är ju den mask man använder till maskkomposter, där man komposterar matrester, så den är ju redan testad med goda resultat.

[Byracka]

Bsf har diskuterats Här

[Fru Jansson]

Jag tycker också att det är fantastiskt att vissa importerar saker till vårt land för att skapa nyttiga system:
Sydeuropeiska bin till honung och pollenering.
Hundar från östra asien, katter från afrika för att hålla oss vid bättre hälsa och humör.
Gäss från amerika, italien, peking, england.
Och alla andra fåglar från världens alla hörn! För ägg, kött och mångfald!

Det gör vårt ekosystem och vårt samhälle mycket mer hållbart och mångsidigt.

Gör det? Tyvärr så finns åtskilliga exempel på hur importerade djur i princip slår ut de inhemska. Den svenska flodkräftan som det nu kämpas för att rädda är bara ett exempel. Utöver att de kanske konkurerar ut de inhemska arterna kan de föra in sjukdomar. Så helt och hållet fantastiskt är det nog inte. Alla mynt har sina baksidor, och en av grundtanken med permakultur som jag uppfattat det är att jobba med naturen, och inte mot den.  Jobba för att kunna ta vara på så mycket som möjligt och förstöra så lite som möjligt.

Hela det tänket är väldigt intressant, så... det som efterlystes i början av tråden, information och litteratur, gärna på svenska, eller, anpassat till svenska förhållanden. Jag hittar mycket videos, men få som kan liknas vid svenska förhållanden tyvärr.

[ChristinaR]

Hela det tänket är väldigt intressant, så... det som efterlystes i början av tråden, information och litteratur, gärna på svenska, eller, anpassat till svenska förhållanden. Jag hittar mycket videos, men få som kan liknas vid svenska förhållanden tyvärr.

FOBOs tidning Odlaren har ibland artiklar om permakultur i Sverige. För övrigt en allmänt läsbar tidning, om man står ut med en del makrobiotiskt flum (det är ganska nedtonat). Massor med bra info om ekologiska odlningsmetoder.

http://www.fobo.se/nyheter/index.shtml

[Fru Jansson]

Ang permakultur så hittade jag den här filmen (uppdelad på sex delar) som jag tyckte var rätt bra, trots att det märks att den har några år på nacken...

The Permaculture Concept - Part One

[tench]

Läser för närvarande bokserien "Edible forest gardens". Tycker den är väldigt bra och inspirerande och tar upp många idéer som jag tycker många missar när det diskuteras permakultur.
Istället för att importera djur finns det exempelvis förslag på hur man behåller nyttiga insekter i sin odling och hur det påverkar valet av arter.
Många praktiska förslag och "design"-verktyg för att hitta en bra komposition av arter.

[ChristinaR]

Har nån länkat till denna sajt? Massor av boktips och en del gratis e-böcker.

http://www.permaculture-media-download.com/2011/11/best-permaculture-homesteading-books.html

[kbh]

Finns det inga skrivna på svenska?

[Fru Jansson]

Finns det inga skrivna på svenska?

Hittar inget jättemycket när jag googlar, men den här föreningen har en bok. Funderar på att beställa... Men jag är ruggigt seg när det gäller nätbeställningar.

http://www.permakultur.se/

Att det är på svenska gör det mer lättläst. Men framför allt så vet man att det är skrivet för svenska förhållanden... Många av länkarna på youtube är från exempelvis brasilien... Och det är kanske liiiite annorlunda än här, även om principerna är liknande..

[ChristinaR]

Finns det inga skrivna på svenska?

Inte mycket. Det jag har sett är framför allt artiklar i Odlaren, som jag tipsade om ovan.

Det är fortfarande så lite gjort i Sverige kring permakultur och framför allt inte så många som har riktigt många års erfarenhet av vad som fungerar och inte. Man får pröva sig fram själv...

Jag tycker ändå att man kan inspireras av böcker från andra länder, det är kul att försöka "översätta" till svenska förhållanden. Det största problemet här är det dåliga ljuset som t.ex. gör det här med skogsträdgårdar svårhanterligt. Bästa inspirationen kan vi nog hämta från England, även om det inte stämmer rakt av.

[kbh]

Hittar inget jättemycket när jag googlar, men den här föreningen har en bok. Funderar på att beställa... Men jag är ruggigt seg när det gäller nätbeställningar.

http://www.permakultur.se/

Att det är på svenska gör det mer lättläst. Men framför allt så vet man att det är skrivet för svenska förhållanden... Många av länkarna på youtube är från exempelvis brasilien... Och det är kanske liiiite annorlunda än här, även om principerna är liknande..

Tack för länken. Ja det år synd att det inte  testats i lite bistrare klimat  .

[kbh]

Inte mycket. Det jag har sett är framför allt artiklar i Odlaren, som jag tipsade om ovan.

Det är fortfarande så lite gjort i Sverige kring permakultur och framför allt inte så många som har riktigt många års erfarenhet av vad som fungerar och inte. Man får pröva sig fram själv...

Jag tycker ändå att man kan inspireras av böcker från andra länder, det är kul att försöka "översätta" till svenska förhållanden. Det största problemet här är det dåliga ljuset som t.ex. gör det här med skogsträdgårdar svårhanterligt. Bästa inspirationen kan vi nog hämta från England, även om det inte stämmer rakt av.

Undrar vadet kan komma sig  varför det inte blivit mera här ?

[Fru Jansson]

Tack för länken. Ja det år synd att det inte  testats i lite bistrare klimat  .

Ang bistrare klimat så gillade jag den här länken. Om permakulturodling i klippiga bergen... Hög höjd, kort säsong, och sträng kyla... Bistrare förhållanden får man leta efter! Vad engelskan beträffar så är jag inte tillräckligt bevandrad i grönsaksodling på engelska för att hänga med på vilka sorter det handlar om, men tänket och principerna är inga problem. Intressant video!

High on Permaculture in the Rocky Mountains

Appropå svenska förhållanden, så har jag faktiskt funderat på att dokumentera det jag gör... Jag börjar ju liksom från början med att gräva och fixa och bryta nytt.... Men, jag kan ju inte kalla nåt för "permakultur", för jag kan helt enkelt inte tillräckligt om den biten. Jag bara gillar tänket i det lilla jag sett och läst.

[sɹǝpuɐ]

Undrar vadet kan komma sig  varför det inte blivit mera här ?

Det finns redan mycket gott om det. Men vi kallar det inte alltid "permakultur". De flesta som odlar grönsaker, rotfrukter, bär och frukt för husbehov hemma, och har kompost och täckodlar och samodlar, tillämpar redan väldigt mycket av det.

Sedan verkar det som att begreppet "Permakultur" används för att tjäna pengar. Hålla kurser, certifiera och sälja böcker och liknande. Krydda med lite new-age-svammel.

För mig känns det som "Permakultur" är att krångla till det rätt rejält. Blir så stelt och trist. Roligare med bara smarta odlingsmetoder nära hemmet.

[Fru Jansson]

Det finns redan mycket gott om det. Men vi kallar det inte alltid "permakultur". De flesta som odlar grönsaker, rotfrukter, bär och frukt för husbehov hemma, och har kompost och täckodlar och samodlar, tillämpar redan väldigt mycket av det.

Sedan verkar det som att begreppet "Permakultur" används för att tjäna pengar. Hålla kurser, certifiera och sälja böcker och liknande. Krydda med lite new-age-svammel.

För mig känns det som "Permakultur" är att krångla till det rätt rejält. Blir så stelt och trist. Roligare med bara smarta odlingsmetoder nära hemmet.

Grejjen med att ha ett namn på det är väl att det är lätt att söka information? Sen behöver man ju inte ta till sig alla bitar, för att tycka att grundtanken är vettig... Jag håller helt och fullt med om att en hel del av tänket redan finns, utan att det satts nåt namn på det. Jag menar att jag tilltalas av grundtanken, och därför söker jag mer information, inför mitt eget projekt, att komma igång med att ordna med min egen mat, och minska mitt eget ekologiska fotspår... Så länka gärna till svensk jämförbar information! Vad informationen har för titel är av underordnat värde!

[ChristinaR]

Ang bistrare klimat så gillade jag den här länken. Om permakulturodling i klippiga bergen... Hög höjd, kort säsong, och sträng kyla... Bistrare förhållanden får man leta efter! Vad engelskan beträffar så är jag inte tillräckligt bevandrad i grönsaksodling på engelska för att hänga med på vilka sorter det handlar om, men tänket och principerna är inga problem. Intressant video!

Ja, de har att kämpa mot! Växthuset var imponerande. Nu har jag inte kollat kartan, men är det trots allt inte på en sydligare breddgrad än våra? Så att de får mer ljus att utnyttja, trots kyla och hög höjd.

Apropå växter och engelska: i växthuset var där ju massor, faktiskt ungefär detsamma som jag odlar hemma.  Inga konstigheter alltså, utöver kanske det lilla fikonträdet. Utomhus var det ju ffa bladväxter, en massa vinbärsbuskar, fläder och humle. Och säkert mer som jag missade.

[sɹǝpuɐ]

Så länka gärna till svensk jämförbar information! Vad informationen har för titel är av underordnat värde!

http://handbok.alternativ.nu/Odling/1.Odlingens_grunder

Fyll gärna på med mera. Även om det är "stulet" från "Permakulturen".

[ChristinaR]

För mig känns det som "Permakultur" är att krångla till det rätt rejält. Blir så stelt och trist. Roligare med bara smarta odlingsmetoder nära hemmet.

Ja och nej. Permakultur innefattar ju mer av filosofi och helhetstänk än vad många hemmaodlare kanske funderar över. Mycket kan tyckas vara självklart, men ändå värt att påminnas om. Men visst kan det bli mest trams av det med, som när nån gått en helgkurs och sedan ska börja sälja designtjänster...

[Fru Jansson]

Ja, de har att kämpa mot! Växthuset var imponerande. Nu har jag inte kollat kartan, men är det trots allt inte på en sydligare breddgrad än våra? Så att de får mer ljus att utnyttja, trots kyla och hög höjd.

Grejjen är väl att vi har varmare klimat här, trots nordligare breddgrader, tack vare golfströmmen? Vad ljuset beträffar så har vi i så fall snarare mer ljus under odlingssäsongen. Och det är väl just då det spelar roll? Jag som växt upp i norr med ljust dygnet runt under sommaren, och sen flyttat söderöver kan referera till smakskillnaden på framför allt jordgubbar, men även tomaterna... (så mycket mer hann jag inte med att odla uppe i norr, på en lägenhetsbalkong...) Höet i norr har också ofta högre energivärde än i södra sverige. Vilket inte bara var av godo... (ja, mor min var en hängiven djurägare, som såg till att ta rätt på allt hon kunde. Bra mycket mer än andra djurägare jag träffat. Tyvärr har jag bara en bråkdel av hennes kunskaper...)

[ChristinaR]

Grejjen är väl att vi har varmare klimat här, trots nordligare breddgrader, tack vare golfströmmen? Vad ljuset beträffar så har vi i så fall snarare mer ljus under odlingssäsongen. Och det är väl just då det spelar roll?

Jag funderar mycket på hur jag ska kunna förlänga odlingssäsongen och få ut det mesta möjliga av landen. Dels därför att jag inte har så bra lagringsmöjligheter, dels för att det är så himla gott med eget färskt grönt. Man kan ju t.ex. sätta köldtåliga saker som grönkål och diverse bladgrönt efter de tidiga grödorna och ha långt in på hösten. Och det går ju att skydda mot både kyla och blåst med ganska enkla medel. Men när ljuset blir för klent på hösten så slutar det att växa, hur mycket man än skyddar mot väder. Det är mitt dilemma just nu.

[kbh]

Det finns redan mycket gott om det. Men vi kallar det inte alltid "permakultur". De flesta som odlar grönsaker, rotfrukter, bär och frukt för husbehov hemma, och har kompost och täckodlar och samodlar, tillämpar redan väldigt mycket av det.

Sedan verkar det som att begreppet "Permakultur" används för att tjäna pengar. Hålla kurser, certifiera och sälja böcker och liknande. Krydda med lite new-age-svammel.

För mig känns det som "Permakultur" är att krångla till det rätt rejält. Blir så stelt och trist. Roligare med bara smarta odlingsmetoder nära hemmet.

Oki  Tack försvar .

[sɹǝpuɐ]

ChristnaR: Kolla in Eliot Coleman. Han har skrivit ett antal böcker i ämnet. Jag har ett par av dem, och även några rejäla skivor isolerplast av polykarbonat som jag tänkt göra låga portabla vinterväxthus av.

http://www.fourseasonfarm.com/


http://www.willabgarden.se/vaxthus.asp?AvdID=145

Tillväxten stannar av, men väljer man tåliga sorter så håller de sig vid liv och håller sig fräscha och fulla med näring. Och blir det lite sol och värme så tar det direkt fart.

[ChristinaR]

ChristnaR: Kolla in Eliot Coleman. Han har skrivit ett antal böcker i ämnet. Jag har ett par av dem, och även några rejäla skivor isolerplast av polykarbonat som jag tänkt göra låga portabla vinterväxthus av.

http://www.fourseasonfarm.com/


http://www.willabgarden.se/vaxthus.asp?AvdID=145

Tillväxten stannar av, men väljer man tåliga sorter så håller de sig vid liv och håller sig fräscha och fulla med näring. Och blir det lite sol och värme så tar det direkt fart.

Ja, jag har kollat in Colemans böcker och funderar på att köpa. Charles Dowdings How to grow winter vegetables har jag införskaffat och den verkar användbar - han odlar i Storbritannien. Mildare vintrar än här, men inte helt olikt.

Små vinterväxthus och skydd har jag också funderat på. Men hur gör man när stora vinterstormen kommer nångång runt jul? Stora kökslandet har hyfsat skydd mot nordväst, men antagligen inte tillräckligt.

[Snickarn]

Skogsträdgården i Holma finns ju och får nog anses som det ledande permakulturprojektet i Sverige - http://skogstradgardensvanner.se/wordpress/

Litteratur för vårt klimat är The earth care manual av Patrick Whitefield. Lite närmare oss än den australiensiska litteraturen.

[Existens?]

Ja, jag har kollat in Colemans böcker och funderar på att köpa. Charles Dowdings How to grow winter vegetables har jag införskaffat och den verkar användbar - han odlar i Storbritannien. Mildare vintrar än här, men inte helt olikt.

Små vinterväxthus och skydd har jag också funderat på. Men hur gör man när stora vinterstormen kommer nångång runt jul? Stora kökslandet har hyfsat skydd mot nordväst, men antagligen inte tillräckligt.

Är det inte enklare att ordna bra lagringsmöjligheter, istället för att kämpa mot naturens lagar? Ett lager kan man forma efter egna behov, naturlagarna kan man knappast forma.
Jag skulle då hellre satsa på växthus med varma bänkar, och se till att komma igång med odlingen snabbt på våren. Det är ju ljusare i februari än i november. Detta för att få ner tiden man är utan odling så mycket som möjligt, och den tiden lever man på det lagrade.
Alla rotfrukter går ju fint att lagra, så dom kan man räkna bort.
Frukt går att lagra i ett bra lager.
Grönsaker som går att frysa, kan man frysa.
Allt möjligt går ju för den delen även att konservera.
Resten får man helt enkelt klara sig utan.

Det kan omöjligt vara ett resurssnålt tänk, att försöka odla vid jul. Då får man flytta till ett annat land.

[ChristinaR]

Det kan omöjligt vara ett resurssnålt tänk, att försöka odla vid jul. Då får man flytta till ett annat land.

Hur resurssnålt det blir beror ju på vilka resurser man puttar in. Extra ljus och värme - inte bra. Fixa med väderskydd som man har nytta av andra årstider också - bra.

Och så är det kul med utmaningar. 

[tench]

Eliot Coleman odlar väl i Maine? Där är det inte så bistra vintrar som i Sverige. Men med rätt grödor kanske det fungerar. Men dagslängden är ju inget vidare. Värt att försöka i alla fall.
Annars kan man driva cikoria i källare och liknande under senhösten-vintern.
Kan man hålla tjälen fri från jorden så vinner man på att slippa skörda och stoppa in i jordkällare. Perfekt för självförsörjaren med utrymmesbrist. Fungerar bra för palsternacka, morötter och liknande.

Snickarn:
Jag tycker Edible forest gardens är bättre än Earth care manual. Den boken är för mycket landskapsdesign enligt mig. Anpassat för större projekt och få praktiska och inspirerande idéer.
De flesta här är väl snarare mer nyfikna på smart samplantering. Det är väl åtminstonde vad det talas om mest här på forumet.

[Snickarn]

Snickarn:
Jag tycker Edible forest gardens är bättre än Earth care manual. Den boken är för mycket landskapsdesign enligt mig. Anpassat för större projekt och få praktiska och inspirerande idéer.
De flesta här är väl snarare mer nyfikna på smart samplantering. Det är väl åtminstonde vad det talas om mest här på forumet.

Jag skulle säga att Edible forest gardens är jättebra om man vill anlägga en forest garden men det är bara en aspekt av permakultur, eller ett verktyg kanske man ska säga eftersom parmakultur brukar benämnas som en toolbox. Det är alltså två helt olika böcker så svårt att säga att den ena är bättre än den andra. Edible forest gardens är ju dock inte anpassad efter svenska förhållanden så väldigt mycket i den är inte applicerbart här. Bättre då att kolla in de forest gardens som finns etablerade här i sverige för att få inspiration på vilka växter/träd/buskar som finns att jobba med:
Finns i Holma som jag skrev om innan, Suderbyn på gotland, kampetorp och Utsikten som jag kommer på på rak arm

[Fru Jansson]

Det kan omöjligt vara ett resurssnålt tänk, att försöka odla vid jul. Då får man flytta till ett annat land.

En liten kuriosadetalj, som kanske inte har jättemycket med ämnet att göra, men ändå kan vara lite... tja. kul?

Första gången jag provade odla. På balkongen. I lägenhet. I Luleå. Hade bland annat tomatplantor på balkongen, och de skulle ju tjuvas. Jag funderade lite på om jag kunde ta vara på tjuvskotten, så jag satte dem i vatten, och planterade dem när de fått rötter. Sen stod de mest i köksfönstret, istället för andra krukväxter. Jag vattnade, men tänkte väl inte så mycket mer på dem, annat än att det var lite kul att de var vid liv... Döm om min förvåning när jag kunde skörda mellan fem och tio små röda tomater i november/december! Var ju inget som räckte till nån jättesallad, men jag hade ju heller inte slösat några ohemula resurser på dem...

[tench]

Jag skulle säga att Edible forest gardens är jättebra om man vill anlägga en forest garden men det är bara en aspekt av permakultur, eller ett verktyg kanske man ska säga eftersom parmakultur brukar benämnas som en toolbox. Det är alltså två helt olika böcker så svårt att säga att den ena är bättre än den andra. Edible forest gardens är ju dock inte anpassad efter svenska förhållanden så väldigt mycket i den är inte applicerbart här. Bättre då att kolla in de forest gardens som finns etablerade här i sverige för att få inspiration på vilka växter/träd/buskar som finns att jobba med:
Finns i Holma som jag skrev om innan, Suderbyn på gotland, kampetorp och Utsikten som jag kommer på på rak arm

Jo, du har förstås rätt i att permakultur innefattar det mesta. Vill minnas att Bill Mollison ville varumärkesskydda konceptet eller dyl. Eftersom han tyckte att folk blandade in en allt för stor bredd i det. Ibland beskrivs det snarare som en diffus livsstil snarare än ett sätt att producera de resurser vi behöver.
Tänkte dock att det framförallt handlar om mat, åtminstonde i den här tråden.
Hur som helst gillar jag konceptet med diversifierade växtmiljöer där olika funktioner bör vara representerade. Även i yrkesodlingen har man nått framgång genom "beetle banks" (övervintringsplatser för nyttodjur) samodling med grödor som ger nektar till parasitsteklar m.m.
Edible forest gardens är skriven för tempererade klimat liksom earthcare manual faktiskt. Mycket är applicerbart här, men liksom flera redan påpekat på olika ställen är kanske inte den typiska woodland-miljön särskilt produktiv i svenska förhållanden ifall man vill odla mat. Vi har ju så kort odlingssäsong här.
Jag har inte besökt Holma tyvärr. Sett att Esbjörn börjat bygga information på http://jordmandel.se. Där hittar nog alla intresserade flera roliga arter att börja komponera ihop.

[sɹǝpuɐ]

Eliot Coleman odlar väl i Maine? Där är det inte så bistra vintrar som i Sverige. Men med rätt grödor kanske det fungerar. Men dagslängden är ju inget vidare. Värt att försöka i alla fall.

Faktiskt verkar vinterklimatet i Maine påminna rätt mycket om det svenska, vad gäller temperatur. Det hänger ihop med Atlantens påverkan hos oss. Men soltimmar skiljer ju en del...

http://www.climatetemp.info/usa/portland-maine.html

[albinh]

Ja, jag har kollat in Colemans böcker och funderar på att köpa. Charles Dowdings How to grow winter vegetables har jag införskaffat och den verkar användbar - han odlar i Storbritannien. Mildare vintrar än här, men inte helt olikt.

Dowdings var ett bra tips. Ett annat är The Year Round Veggie Gardener av Niki Jabbour. Jag har skrivit lite om den här: http://marstorp.albinholmgren.se/2012/04/29/year-round-vegtable-gardener/. Colemans böcker kan jag varmt rekomendera. Mycket matnyttiga. Om en av dem har jag skrivit lite här:http://marstorp.albinholmgren.se/2012/05/15/boktipset-the-new-organic-grower/. Om någon är intresserad.

Det finns verkligen frusterande lite skrivet om permakultur i nordiskt klimat.

[Snickarn]

Edible forest gardens är skriven för tempererade klimat liksom earthcare manual faktiskt. Mycket är applicerbart här, men liksom flera redan påpekat på olika ställen är kanske inte den typiska woodland-miljön särskilt produktiv i svenska förhållanden ifall man vill odla mat. Vi har ju så kort odlingssäsong här.
Jag har inte besökt Holma tyvärr. Sett att Esbjörn börjat bygga information på http://jordmandel.se. Där hittar nog alla intresserade flera roliga arter att börja komponera ihop.

På Botaniska här i Uppsala jobbar en vän som har grym koll på olika träd och buskar och annat man kan odla och som passar i en skogsträdgård här i Sverige. Det finns ju valnötter bland annat som går att odla här och strandkål är en kul växt som jag upptäckt tack vare han. Ska definitivt finnas med i en framtida trädgård. Minikiwi verkar också himla kul och Bärtry smakade jag nyligen, riktigt god.

[tench]

Strandkål är en riktigt häftig växt. Jag odlar den i ett gemensamt projekt här i närheten. Soligt och torrt tillsammans med en matta av vitklöver. Otroligt vacker också.
Har tyvärr inte smakat den, men fått tipset att man ska bleka den på våren som rabarber.

Två andra perenner som är lite doldisar och som fixar att växa fint i halvskugga:

Björnrot (Meum athamanticum)
Spansk körvel (Myrrhis odorata)

Spansk körvel passar bra även i lite fuktigare lägen. Åtminstonde där jag sett den växa vilt (Strax utanför Uppsala)

Båda är flockblommiga växter, vilka lär vara uppskattade av nyttoinsekter (har inte kollat upp detaljerna kring detta än, men antar att det handlar om diverse parasitsteklar som vill ha nektar/pollen)

Vad för valnötter är det du tänker på? Finns lite olika arter, men vet inte vilka som ger goda nötter. Manchurisk valnöt och grå valnöt är vad jag vet måttligt goda. Men man kanske kan ändra sig. Lindblad är ju goda (...och svarar bra på hamling. Kanske en bra även i mindre odlingar?)

Jag bor i zon 3, vi har äkta kastanj (Castanea sativa) och äkta valnöt (Juglans regia) i en park precis runt hörnet. Gynnsamma lägen dock. Vi får se ifall de ger någonting, de har bara stått en vinter.

Till trådskaparen:
För att få ett mångfunktionellt odlingssystem så vill du troligtvis ha flera växter. Genom att använda växter som du klipper ner regelbundet och täcker med för du upp näringsämnen från djupare jordlager till mer grundrotade växter. När omsättningen i marken ökar så ökar även marklivet, vilket har flera gynnsamma effekter - t.ex. överlag effektivare mineralisering, ökad dränering m.m.
Uppländsk vallört är en bra växt för ändamålet. Jag har sått ett gäng och tänkte plantera ut för att göra gödselvatten till mina grönsaker.
Att få in ett rikt insektsliv i odlingarna rekommenderas även att ha attraktiva arter i blom under hela säsongen.
I boken jag nämde ovan nämns exemplet:

Chrysogonum virginianum, guldstjärna
Viburnum trilobum, amerikanskt olvon (+syrliga bär, med hög pektinhalt)
Tiarella cordifolia, spetsmössa (+bra marktäckare i skugga)
Levisticum officinale, libbsticka (+buljongkrydda)
Sambucus   canadensis, kanadensisk fläder (+ätbara bär, blommor)
Myrrhis odorata, spansk körvel (+ätbara blad, omogna frökapslar m.m.)
Coreopsis verticillata, höstöga
Solidago odora, gullris (+sprider sig mycket, men är lättrensade ifall de tar över annat)
Sium sisarum, sockerrot alt. körvelrova (+ätbara rötter)
Aster    novae-angliae, höstaster

Såvitt jag vet är alla hyfsat härdiga.

[lightningshredder]

gammal tråd man väcker liv i här. skulle bara vilja inflika att black locust (robinia pseudoacacia) antagligen går väldigt bra att odla på många ställen i sverige. den klarar temperaturer på -25 grader eller lägre och blommar ganska sent på våren.
tänker köpa frön och se vad som händer, hoppas kunna skapa en liten fruktträdgård dit jag ska flytta i vår och tänkte plantera in några black locust också för dess kvävefixerande egenskaper.
dessutom tror jag de kan vara perfekta som ved i en toppmatad rocketstove. när träden blivit gamla (ca15 år) hoppas jag kunna fälla dem och använda till virke. skotten som kommer upp från stubben sen kan man efter två eller tre säsonger skörda och använda som ved tänkte jag. lagom storlek att hantera för hand och man kan göra lite längre pinnar som då brinner längre i en toppmatad spis!

[krikav]

gammal tråd man väcker liv i här. skulle bara vilja inflika att black locust (robinia pseudoacacia) antagligen går väldigt bra att odla på många ställen i sverige. den klarar temperaturer på -25 grader eller lägre och blommar ganska sent på våren.
tänker köpa frön och se vad som händer, hoppas kunna skapa en liten fruktträdgård dit jag ska flytta i vår och tänkte plantera in några black locust också för dess kvävefixerande egenskaper.
dessutom tror jag de kan vara perfekta som ved i en toppmatad rocketstove. när träden blivit gamla (ca15 år) hoppas jag kunna fälla dem och använda till virke. skotten som kommer upp från stubben sen kan man efter två eller tre säsonger skörda och använda som ved tänkte jag. lagom storlek att hantera för hand och man kan göra lite längre pinnar som då brinner längre i en toppmatad spis!

Va bra att du väcker liv i denna tråd.

Planterade faktiskt robinia pseudoacacia för ungefär en månad sedan. Efter att ha läst Ben Falks bok så blev jag inspirerad.
Skadade 150-200 frön på lite olika vis, (vissa med nagelfil, vissa med rakblad, vissa slog jag lite på med hammare). Hällde kokande vatten över dem och lät dem dra i ett dygn.
Sedan planterade jag de som såg bäst ut i ett såbrätt med 100 platser. ca 20 st tittade upp.
Av de övriga fröerna som inte fick plats lät jag dem ligga på blött hushållspapper, allteftersom jag hittade några som grodde så planterade jag dem med.
Har ungefär 30-40 plantor i små krukor utanför bron just nu.

[Bullen]

Hur har det gått för trådskaparen Malb?

Tack för tipsen här om robinia pseudoacacia. Ska satsa på det.

Jag har tjugo plommonträd i två rader. Jag är tacksam för tips på vad man eventuellt skulle kunna odla mellan träden.

[Blåsippan]

Hur har det gått för trådskaparen Malb?

Senast aktiv:
    24 apr-13   

Och vi kämpar på, men har sällan något att skriva ens i vår egen tråd!