Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Sussex o australorp (stora)  (läst 1605 gånger)

Lillhönan

  • Inlägg: 149
    • Halland
Sussex o australorp (stora)
« skrivet: 17 sep-16 kl 14:14 »
Hej,

har kycklingar av dessa raser som är 12 veckor. Borde man inte kunna se kön på dem nu? Har läst att de kan vara lite senare i utvecklingen gentemot mindre raser ( har blommekycklingar som är ca 6 veckor som jag kan se skillnad på).

Jag har 4 Sussex, en är solklar tupp med mycket kam o slör och större än de andra tre. En är lite mindre än de andra, med lite kam o slör, så jag antar att det är en höna. De sista 2 är lite mindre än tuppen o aningen större än hönan, men har ungefär lika mycket kam o slör som hönan. Tittar man på benen är tuppen mycket grövre än de på andra tre.

På australorpkycklingarna, som är 12 st, kan jag se 4 tuppar och 6 st som jag är säker på att de är hönor. Sen är det 2 stycken som jag är osäker på, ansiktet har börjat bli lite rödare på en av dem men kam o slör har inte växt. Borde de inte ha fått större kam o slör om det är tuppar?

Har någon erfarenhet av dessa raser och vet?
Är tacksam för svar, då jag går och tittar varje dag för att kunna lista ut vad de kan ha för kön.
Fembarnsmamma med man och liten gård.

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: Sussex o australorp (stora)
« Svar #1 skrivet: 17 sep-16 kl 14:19 »
Jaadu, detta är ju inte alls så lätt som med många andra djur, tror det är svårt att få 100% garanti den första tiden.
Men som du säger så brukar man se generellt hur det ligger till.

Var dock oerhört länge sedan jag hade dessa raser, men vad jag mins så var det svårt att se vad precis alla var...
Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.

Lillhönan

  • Inlägg: 149
    • Halland
SV: Sussex o australorp (stora)
« Svar #2 skrivet: 17 sep-16 kl 22:42 »
Jo, man kan ju se på ett ungefär vad det är, men vissa dagar kommer man ut och tycker att en av dem ser ut som en höna och nästa dag som en tupp :P
Den som lever får se. Kollade på en hemsida med just sussexhöns där man hade växabilder på tupp resp höna. Där såg tuppen ut som min. Mina andra ser ut som hönan som de visade på sidan. Det jag hänger upp mig på, på de som jag är osäker på, är att de är lite rödare i ansiktet och ser lite "argare" ut och något, inte mycket, större än hönan. Tuppen är ju rätt så mycket större än de andra tre och har grova rejäla ben.
Det hade varit roligt om det hade varit en tupp och tre hönor, har aldrig kläckt fram kycklingar av en ras och det bara blir en tupp.
Fembarnsmamma med man och liten gård.

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: Sussex o australorp (stora)
« Svar #3 skrivet: 18 sep-16 kl 11:38 »
På tex värphöns är det i princip omöjligt att se om man inte är särskilt utbildad och tittar i förstoringsglas... Så det är inte så underligt egentligen...  :)

Men, jo, jag har för mig att jag noterade sammaledes på tiden det begav sig och att det mesta verkade stämma men att någon individ visade sig tillhöra det andra könet när det växte upp har jag för mig... Dock brukar det synas tydligare sedan, i allafall på australorparna, Sussex har jag för mig var litet mer androgyna, men något senare kunde man se på de också. Det var litet svårare på raser som tex Plymoth och liknande vad jag minns, de kan ha ganska androgynt utseende även i vuxen ålder i och med att även hönorna är stora och muskulösa, vilket de även är hos sussex vad jag minns, men tupparna brukar ha mer distinkta stjärtfjädrar senare när de blir äldre...


Australorpinton tupparna brukar dock bli riktigt stiliga herrar när de växer upp, minns några av mina blev så fina att jag inte ville ta bort dem sedan så jag gav bort honom i stället när jag var liten. Alldeles blanksvarta, skimrande fjädrar.

Var beredd på att sussexarna kan bli enormt stora och muskulösa... En del kan se ut som små body buliders...  :)

Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.

Lillhönan

  • Inlägg: 149
    • Halland
SV: Sussex o australorp (stora)
« Svar #4 skrivet: 18 sep-16 kl 21:17 »
Det här är mina första Sussex o australorp, så det ska bli väldigt spännande att se vad det blir av dem. Jag fick se föräldradjuren när jag var o hämtade äggen och sussextuppen som hon hade, var som du sa, enorm! Men han verkade samtidigt snäll mot både hönorna, kycklingarna och mot människor. Hon hade småbarn, precis som jag, och tösen, som var 3, gick in till dem utan några problem. Australorpen gick lösa på gården och verkade också trevliga :)

Plymouth har jag haft en. Den köpte jag på en hönsmarknad och säljaren sa att han var väldigt säker på att det var en höna, då den hade blivit parad tidigare på morgonen. Tyvärr började denna "höna" para sig med mina hönor efter några månader...jag som hade gått och väntat på att "hon" skulle börja lägga ägg. Tycker att plymouthtupparna inte har lika långa stjärtfjädrar som de flesta andra raser har. Han fick hamna i grytan då jag hade lite mindre höns och han var så stor.

Tyckte du att dina australorp och Sussex värpte bra, även på vintern? Jag vill gärna ha några som lägger lite fler ägg än mina blomme och åsbo.
Fembarnsmamma med man och liten gård.

Nordic Vargtand

  • Inlägg: 3645
    • Hälsingland
SV: Sussex o australorp (stora)
« Svar #5 skrivet: 19 sep-16 kl 09:38 »
Sussextupparna har ganska tråkiga stjärtfjädrar tyvärr, ser ut ungefär som hönornas men litet längre och mer krumböjda, könen är ganska lika hos dem.
Även hönorna blir väldigt stora, fullt klass med tupparna...

Australorparna har däremot mer distinka klassiska kyrktuppsilhuetter men är enfärgade i svart, men vad jag minns dock blänker fjädrarna något i lätt regnbågstoning ibland. De blir också väldigt stora men inte lika stora som gulingarna (de har betydligt mer graciös kroppsbyggnad).  :)

De är bägge ganska lugna och barnvänliga raser, sussex nästan lika barnvänliga som Plymoth men litet mer ovilliga att bli klappade, de brukar flyga iväg en kort bit om man försöker ta upp dem så de blir inte riktigt lika handtama som plymotharna kan bli, minns jag hade en sådan gråing som man kunde sätta på armen så satt hon kvar där som en hund ungefär... Tror det är svårare med ovan nämnda raser, jag lyckades i allafall inte lika bra med dem på tiden för länge sedan då var liten skit, minns sussexarna flög upp som stora kanonkulor just när man skulle plocka upp dem...  :D

De är inte alls som leghorn och liknande där det blir kalabalik i hela hönshuset om fel person gläntar på dörren typ...

Tyvärr har jag för mig att de flesta köttraser värper ganska dåligt så ni skall nog inte räkna på några stora mängder ägg, men ni kan säkert få ihop litet till husbehov med litet tur... Dessa är inte framodlade till värphöns utan för att bygga upp stor köttvolym. Har för mig att de ger rätt fina ägg som faktiskt kan vara litet bättre än de från rena värphöns om man ger dem rätt foder, trots den relativa storleken är dock äggen ungefär lika, de har inte mycket större ägg, minns inte om sussex gav brunt skal, eller om jag blandar ihop dem, men jag har för mig att de gjorde det (typ "lantägg"  minns de var mycket fina mot de man hittar i affären.)... Edit, jag läste nu att de faktiskt kan värpa ganska hyggligt, betydligt mer mot för vad jag trodde så det kommer nog med tiden... De är även ganska bra på att ruva.  :)





















Слава Україні! Героям слава!

Förenklar man någonting för mycket så blir det till slut helt obegripligt.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

1234 gäster, 10 användare (4 dolda)
javill, Tur-Johan, peterm, von tratt, Högnemobon, Stengrim

* Forum

* Om tidningen Åter



Så glad att jag hittade denna tidning och det är lite som julafton varje gång den kommer i brevlådan
/Mathilda Oja

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser