Göra damm av svämgödselbrunn?

[Rocket Man]

Hej!

Hälsningar från Finland! Det här är mitt första inlägg inlägg här, jag har läst runt här i åratal så kanske det till sist är dags att bekänna färg.

Jag planerar att så småningom köpa loss och flytta tillbaka till släktgården. Eftersom jag är intresserad av permakultur och självhushållning vill jag skapa min egen lilla värld där med odlingar och djur för husbehov. Jag jobbar som byggare och anser mig vara allmänt händig och kreativ och dumdristig nog att ge mig in i vilda projekt...

Nu har jag en ny idé som jag vill testa på er som har erfarenhet / kunskap om aquaponisk odling:

Bakom fähuset finns en pissbrunn, jag gissar att den är minst åtta meter i diameter och minst två meter djup. Vi talar alltså minst 100 kubikmeter. Brunnen är gjuten i cement och nergrävd i marken. Eftersom jag planerar att ha verkstad i själva fähuset kommer dyngkanalen och brunnen inte att användas till sitt tänkta ändamål. Nu har jag fått idén att förvandla brunnen till en damm som kunde husera matfisk, och cirkulera vattnet via ett växthus som filter.

Det är typ tjugo år sedan vi avslutade jordbruket när jag var pojke, men brunnen är ännu halvfull med sväm. Den blev aldrig tömd.

Det bästa är förstås att låta granngårdsbonden komma och pumpa brunnen tom med pisstunnan, men hur skulle ni gå tillväga efter det? Måste jag högtryckstvätta brunnen, eller kommer växterna och fiskarna att sköta reningen av det som blir kvar? Jag gissar att det är bäst att först ha endast växter en eller två säsonger, innan dammen är mogen att ta emot fiskar?

Jag antar att jag får bygga några avsatser längs kanterna så växterna kan växa tillräckligt nära vattenytan?

Jag funderar på att låta regnvattnet som fångas upp av den stora takytan över fähuset verka som naturligt tillflöde till dammen. Förståndigt?

Hur ska jag tänka för att kicka igång detta koncept och få det att lyckas?

Jag är tacksam för all slags stimulerande input här. Ingen i släktet har sysslat med fiskodling eller haft damm tidigare, så jag har ingen nedärvd kunskap i frågan.

Tack för ett inspirerande forum!
Mvh,
Mathias

[linus.nilsson.37454]

Ska bli intresant lösning så jag följer

Skickat från min SM-J500FN via Tapatalk

[Nordic Vargtand]

Leda ned regnvatten tror jag är en utmärkt ide (även om du nog får spola i litet mer emellanåt, men det är ju enkelt gjort).
Det låter onekligen väldigt intressant.

Du behöver nog inte vara hypernoga med rengöringen, men tänk på att för stark koncentration gillas inte av vanliga växter då de bränner rötterna då, men om du låter det multna något år så att det "brinner ut" brukar det funka fint, i ditt fall räcker det kanske om det får processa med något organiskt substrat ett par säsonger.


Alla växter kräver inte lågt vatten, men det ger dig ett bredare urval nyttoväxter.

Växthus cirkulationen låter utomordentligt intressant!

[Häxan & Trollgubben]

Du skulle kunna ha i andmat en säsong som kan dra ur överflödet av näring i brunnen. Bara att håva upp vartefter det växer och mylla ned det i landet eller komposten. Kanonfin gröngödsling!

[tropfrog]

Lite kväve måste finnas i ett vattensystem för att nedbrytningen skall komma igång. När universum (stort publikt akvarium) startades gjorde alla djurskötare sina behov i hajtanken för att få igång det.

Jag skulle föreslå att dra igång anläggningen och i början noga bevaka kvävecyklen. Tester för de olika stegen i kvävekedjan är billiga och  enkla så länge vi pratar sötvatten. Du behöver ha koll på ammoniak/ammonium, nitrat och nitrat. När du börjar att förstå hur det funkar kan du börja att sätta i fisk försiktigt.

Jag har sett en liknande "damm" i en nerlagd växthus anläggning. Just den innehöll ett 40 tal olika hotade stör arter. Men skulle så klart kunna innehålla matfisk.

Att använda växter som vattenrening är både kul och effektivt, men utrymmeskrävande. Jag har ca 5 kvadratmeter till 25 kilo fisk. Det är inte tillräckligt, men mina grönsaks odlingar älskar dammvattnet så jag byter vatten och vattnar samtidigt.

Det viktiga för att göra ett smart växtfilter är nog att välja rätt substrat att odla i. Man vill ha mycket yta för nedbrytande bakterier och hygglig cirkulation. Har man det slipper man övrig biofiltrering.

Att använda regnvatten till annat än att fylla på avdunstat vatten är ett stort nono. Regnvatten saknar fullständigt buffrande förmåga och för mycket kommer att ge pH svängningar som är mycket ohälsosamt för fiskarna och potentiellt dödligt i vissa fall. Det enda undantaget jag känner till är torvbuffrat servetten, men då är valet av fisk och växter mycket viktigt. Lax och tomater kommer inte på fråga.

Att suga ur kväve med flytväxter som an gör kompost av är en bra idé, men jag tycker inte att andra är mest lämpad. Den är väldigt svårt att utrota i ett litet akvarium, tänk då i din damm. Vattenhyasint binder mer kväve per ytenhet och är lättare att bli av med om man vill.

Mycket kul projekt! Är man bara lite nyfiken och klurig kan det gå riktigt bra. Synd att du är så långt borta annars hade jag gärna hjälpt till.

Mvh
Magnus

[Rocket Man]

Oj vilka intressanta svar!  Tack för det. Det är ju kul att ni tror det finns ens en teoretisk möjlighet att få det at fungera. Jag ska fotografera brunnen nästa gång jag åker dit, så får ni se hur det ser ut.

Det fina här är ju att det faktiskt FINNS gott om utrymme och volym att spela med. Jag förstår att det krävs mycket växtlighet för att rena en sådan här damm. Men är det någon skillnad hur man portionerar ut biomassan? Jag menar i växthus kontra i poolen? Det skulle finnas utrymme för mycket växter i själva dammen, som renar vattnet. Dessutom, eftersom brunnen är så djup, skulle man kunna ha/låta bildas ett lager jord och sediment på botten, för att efterlikna en naturlig sjö. Skulle det betyda att mindre mängd vatten MÅSTE cirkuleras för att hållas rent och friskt? Det finns ju praktiskt taget stillastående skogssjöar och tjärnar som mår bra...? Jag tänker på elförbrukningen i att cirkulera en så stor vattenmängd.

Jag har ännu inte hunnit sätta mig in i vattenväxter, eller fundera på deras nyttoaspekt förutom i komposteringen. Men jag tänker mig att ifall jag bygger ett par avsatser så kommer jag att kunna odla det mesta – och fiskarna får undervattensgrottor! 

Magnus, du verkar ju ha superkoll! Det där tål att läsas många varv. Vad innebär det att regnvattnet saknar bluffande förmåga? Jag vill undvika att använda mängder av kranvatten och hade hoppats kunna använda "naturlig tillförsel".

Hur fungerar vanlig finsand som odlingssubstrat? Dränerar den för långsamt? Jag har lekt med tanken att också ha några "flottar" av styrox flytande på dammen, med grönsaker växande i gropar. Såg en youtube-snutt av det systemet, och verkade fungera fint.

Vill grönsaker odlade på vatten ha kontinuerlig vattencirkulation eller få det i stötar nu och då?

Det där med kväve låter ju bra, det betyder väl att det inte är hela världen fast brunnen inte blir kliniskt ren...

[tropfrog]

Egentligen så behöver man inte växter i dammen om bara mängden biomassa i växter och fiskar är någorlunda balanserat. Mina fiskar äter växter, så jag har inga växter förutom en stackars näckros som klarar sig hyffsat från betning. MEN: På något sätt så måste vattnet komma till växterna i tillräcklig hög takt. Då kan det vara bra att ha växter i dammen i en så stor damm. Din ide om avsatser med planteringar gillar jag. Annars så tror jag att cirkulationens betydelse överdrivs oftast. I de flesta konstgjorda akvatiska system så finns den där för att hålla god sikt och för att vattnet är överbelastat. Håller man lagom belastning och inte kräver god sikt kan man hålla nere behovet av cikulation. Men jag har aldrig varit särskilt bra på att begränsa mig . Men någon cirkulation behöver du. Ta god tid på dig att undersöka vilka pumpar som finns för ditt behov. Oftast så lönar det sig att lägga lite mer pengar på pumpar, då de dyrare oftast drar mindre el. För att minska behovet av pumpkapacitet bör man noga planera rördragningen. Så lite höjdskillnad som möjligt, så kort avstånd som möjligt, så få skarpa böjar som möjligt. Man kan idag cirkulera 15000 liter i timmen på mindre än 200 W med smart rördragning och effektiva pumpar.

Bottnens och sedimentens betydelse i ett öppet ekosystem är absolut avgörande. Men det handlar då främst om sista steget i kvävenerbrytningen som sker anaerobt (utan syre). Denna processen brukar man skapa på konstgjord väg i vissa akvatiska system. Anledningen är att det är en mycket svårkontrollerad process med katastrof effekter om styrningen misslyckas. I ena änden har man amoniak utsöndring som dödar fiskarna på studs och i andra sidan utvecklingen av svavelväte (sumpgas) som både luktar illa (riktigt illa kan det bli har jag erfarit ) och kan döda fiskarna. I ett så stort kar kan det gå, men jag skulle personligen inte chansa. Om du gör det så kör bara med sand och grus. Organiskt material kommer du att ha tillräckligt av förr eller senare. MEN: Detta är metoder för att ta bort kvävet ur vattnet, att använda växter är en annan metod. Om du vill producera ätbara växter för konsumtion eller försäljning så kommer "naturliga" bottnar att konkurera med växterna om kvävet.

"Vattnets Bluffande förmåga", haha. Damn autocorrect!! Jag menar buffrande förmåga. DVS vattnets förmåga att motstå svängningar i ph värdet (vattnets stabilitet). Regnvatten saknar fullständigt detta och det är inte hälsosamt för fiskar och troligtvis inte för de flesta växter heller. Man kan buffra regnvatten med bikarbonat och göra det användbart. Det blir inte ett buffertsystem som i naturen, men jag tror att det bara är av akademisk betydelse. Praktiskt fungerar det nog. Kontakta ditt vattenverk och fråga vad de har för alkalinitet eller karbonathårdhet i vattnet, om du har tur så har de redan buffrat det så mycket att kranvatten blir billigare än bikarbonat. Om du lyckas med ett balanserat recirkulerande system så behöver du bara fylla på vatten en gång. Om du tvingas till vattenbyten så gör man det bäst så sällan som möjligt och så mycket som möjligt i så stora system. Tänk halva volymen en gång om året eller två. Kostnaden borde inte bli så oroväckande. avdunstande vatten kan ersättas med regnvatten.

Jag är inte någon expert på växtdelen, men jag lär mig så sakta. Men det bästa för energieffektiviteten är att arbeta med låga kontinuerliga flöden i odlingarna. Jag vet att det är så man odlar akvarieväxter, borde gå bra för tomater och sallad också. Odlingssubstratet bör vara poröst för vattnets skull, vad växterna vill ha vet jag inte. Men jag har sett aquaponics odlingar helt utan substrat.

MVH
Magnus




 

[kretslopp]

Eftersom gödseln i brunnen är 20 år gammal tror jag den är rätt bra nedbruten. Hade det varit min damm, hade jag tippat i grovt grus i ena kanten så att det bildats en strand och en grusbotten. Så att djur kan komma i och ur dammen. Nu finns det också plats för växter att etablera sig och då infinner sig balansen snart.

[tropfrog]

Balansen är ett rätt så flummigt ord när det kommer till vatten. Jag vet ingen som klarat definiera det på ett vettigt sätt. Jag har uppfattat det som att Ts vill ha ut mat ifrån brunnen, både fisk och grönsaker. Om man själv ger och tar ur ett system så tror jag inte att det går att kalla balans.

Mvh
Magnus

[tropfrog]

Jag hittade denna länken med lite praktiskt kring kombinationen aquaponics och damm.

http://www.hemmaodlat.se/odla/kurs-i-aquaponics-pa-bioaqua-farm/

Min egen erfarenhet av röding är att de är lite kräsna med vattenkvaliteten och kräver väl syresatt anläggning.

Svaret på frågan om substrat verkar vara lecakulor. Det är inte helt optimalt som biofilter, men som odlingssubstrat med viss biofiltrerande effekt verkar det vara bra. Problemet med kombinationen verkar vara att hålla anläggningen relativt sedimentsfri. Sedimenten kloggar igen porerna på lecakulorna och kräver mycket syretillförsel.

Frågan är om man kan välja annan/mindre känslig fiskart och på något sätt återanvända sedimenten i växtodlingen? Men jag tror nog mest på att avlägsna det och använda i komposten till övrig odling. Det är så jag gör idag. Växterna som växer närmast sediment filtret stortrivs.

MVH
Magnus