Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Jerker Nordlund skrivet 27 mar-07 kl 14:12
-
Pengar är en vara.
De kan produceras, förstöras , lagras, köpas säljas. På alla sätt beter sig pengar som en vara, fast de kallas för ett "bytesmedel". Pengar är också en värdebevarare. De kan användas för att bunkra upp konsumtion till ett senare tillfälle utan att värdet av dem nämnvärt minskas
Det är denna dubbla funktion som både bytesmedel och värdebevarare som gör pengar så överlägsen alla andra varor. Andra varor rostar, möglar, förstörs, stjäls, förkommer - bara pengarna bevarar envist sitt värde år efter år - bortsett inflationen - utan att för den skull bli inaktuell för en realisering på marknaden.
Eftersom pengar är en sån överlägsen produkt får innehavarna av pengar ett övertag framför de som är tvungen att lagra sitt kapital i andra produkter - t ex virke eller grönsaker. Grönsaker ruttnar och virke kan inte realiseras hur som helst. Båda kräver kostsamma lagringsutrymmen - pengar klarar sig bra i en liten skål på köksbordet - eller i värsta fall i ett fastmurat kassaskåp.
Allra mest överlägsna är tillverkarna av pengar. Den som kan tillverka pengar har möjligheten att skapa ett maximalt värde från en minimal råvarukostnad. Pengatillverkning är världens mest lönsamma bransch - mer lönsam än vapen, sprit, droger, pornografi och cigaretter sammantaget. Och inte nog med det - tillverkaren av pengar behöver inte ens sälja sin vara. Det räcker att låna ut den år efter år mot en hyreskostnad som kallas för ränta och kräva betalt i just pengar - vilket försätter de som inte kan producera pengar i ett hopplöst underläge, eftersom de sammantaget måste låna mer pengar av pengatillverkaren bara för att ha råd att betala tillbaka hyran av dem.
Inte konstigt då att pengaproduktionen är omgärdad av så starka lagar och juridiska föreskrifter. Att själv tillverka pengar är ett fruktansvärt brott som kan ge många års fängelse. Ändå finns det de som gör det - som tar risken att utmana statens pengamonopol genom att tillverka egna bytesmedel i LETS-system, lokala valutor och andra former av bytesringar.
Fördelen med att själv tillverka pengar är uppenbar - man behöver inte låna dem utifrån. Om 1 000 innevånare i en by har 1 000 kr i ficken var i genomsnitt bara föär att kunna göra affärer med varandra bär de tillsammans på 1 000 000 kr som de har lånat av bankerna och ytterst riksbanken, dvs staten och varje år måste betala ränta på. Om de kunde frigöra dessa pengar med en egen valuta kunde de gemensamt lösa lån på 1 000 000 och därmed snuva kapitalägarna på en årlig ränteintäkt mellan 50 000 och 100 000 kr.
Frågan är bara - hur tillverkar man lokala pengar utan att komma i konflikt med vare sig lagstiftningen eller varandra.
Ett sätt att att starta LETS-system, där valutan "skapas" vid bytestillfället och lagras i en databas utan att någon tryckt valuta cirkulerar. Detta system har många fördelar, men nackdelen i att vara slutet och endast tillgängligt för systemets medlemmar.
Faktisk pengaproduktion är öppnare, men samtidigt mer provokativt mot lagstiftarna och mer känsligt för svindleri och förfalskningar.
En lösning som många producenter av lokala valutor har tagit till är att låta valutan vara en skuldsedel för en faktiskt existerande resurs - på det sätt som pengar ursprungligen kom att bli accepterat som betalningsmedel på. Låt oss säga att ett byalag besitter en gemensam resurs som genererar en stabil inkomst - och det är här jag kommer in på honungen - varför inte låta denna resurs vara bas i ett skuldsedelsystem som ger byn en egen valuta gångbar innanför byns ekonomiska verksamhetsområde.
Honung är likt guld en nästan oförstörbar resurs. Rätt förvarad och med tillräckligt låg vattenhalt håller den sig mycket länge. Den kan lagras år efter år och på samma sätt som guldet ligga till bas för en myntfot. Den kan tillåta invånarna i byn att göra affärer med varandra med en pålitlig faktiskt existerande resurs som bas. Låt oss säga att 1000 burkar honung finns lagrad i en gemensam jordkällare och att ingen just nu vill konsumera denna honung. Det självklara vore kanske att sälja honungen och köpa pengar för den - pengar som snabbt hamnade någon annanstans. Men om byalaget istället tryckte 1000 tillgodohavandesedlar på en burk var á 50 kr erhöll byn ett eget betalningsmedel. Fördelen är att inbetalningen av moms till staten skjuts upp samt att byns handel vitaliseras med en valuta som med säkerhet skulle komma att stanna inom byns ekonomiska kretslopp och därmed generera mer handel och affärer i byn själv och dess omgivning. Med visst svinn för roade turister som tog var sin sedel med hem och klistrade upp på väggen som souvenir och minne.
På samma sätt som med en guldmyntfot skulle byn även kunna överproducera honungspengar. Hela valutastocken behöver inte vara täckt - endast den del som kan misstänkas begäras inbytt mot honung måste täckas. Om byn dessutom fortsätter att producera honung kan även kommande års skördar räknas in i foten. Vill någon byta in valutan går det alldeles utmärkt att göra det - mot de äldsta honungsburkarna i det sakta växande lagret. Att på så sätt raskt komma upp i ett säkerställt räntefritt inflationsokänsligt betalningsmedel motsvarande 1 000 000 kr vore ingen omöjlighet. Så länge som björnen kan hållas borta från varulagret vill säga...
Om denna vision har något syfte i dagens elektroniska pengasamhälle eller inte det vet jag inte - men den tjänar gott som illustration till fenomenet makt och pengar - och som inspriation för den som vill fundera över på hur makten över penningen kan återföras från ett centralt till ett lokalt kretslopp i en framtid som ser allt mer ekonomiskt osäker ut.
-
Finns det inte en snubbe i Dalarna som har ett bytes/pengasystem med honung som det du just beskrev?
Har för mig jag hittade honom på nätt sätt igenom alternativ när jag var innne i min "surfa runt så mycket som möjligt på medlemmars och deras närmst sörjandes hemsidor"
-
Jag fick också veta av någon i helgen att sådana försök gjorts tidigare, men har inget namn att gå efter.
Är du intresserad av att skaka igång en alternativ valuta?
-
Det är inte förbjudet att ge ut egen valuta(polleter, spelmarker, presentkort, enkla skuldebrev), dock får den inte apa efter en sanktionerad valua, sk förfalskning.
Det är inte heller omöjligt att t.ex införa en ny valuta som tex euron, så har man gjort i Kosovo och Bosnien, utan att det har tagits beslut i frågan. I många länder är $ den dominerande valutan, då förtroendet för den egna har försvunnit.
I brist på betalningsmedel uppstår valutor, i t.ex fängelser eller krigshärjade områden, det kan vara cigarretter eller något som man vedertaget har ett pris på och är något så när brist på, ibland noteras endast transaktionerna.
En lokal valuta i en mindre samfällighet kan fungera och skulle kunna effiktivisera byteshandeln. Valutan skulle inte vara olaglig, men kanske systemet, eftersom det är i en svart marknad.
Det brukar visa sig vid sådana försök, att inflationen ganska snabbt kommer, en sjunkande kurs mot den etablerade valutan uppkommer.
Får någon lite mer "pengar" än han kan att använda på marknaden
försöker man att sälja den mot etablerade pengar, för att kunna bruka dem utanför sytsemet, detta är en devalverande kraft.
Man kan "knyta" valutan till något, men är det inte värdestabilt i samma grad som den etablerade valutan, och efterfrågan är stabil, och lättransporterad(helst via datanät), uppstår värdefluktationer.
I indien har man egna sparbanker på vissa platser, man är 12 personer i varje bank och träffas en gång i månaden, och lägger en tusenlapp var på bordet. Seda auktioneras detta så att den som tar minst får lånet, resten delas i 12 delar och är ränta. Man får bjuda en gång om året så den sista gången blir det ingen avkastning till sparana.
Lånet är dessutom redan amorterat vid årets slut. Man försöker ansluta sig till sådana sällskap, där behovet av kapital varierar över året. Bland de som deltager finns det såväl sparare som låntagare.
Pengar är ju till för att underlätta bytet till tid och rum, en liten grupp, kan nog klara av det utan dessa pengar, pengar slutar ofta med ojämn fördelning och/eller skuldsättning. Ren byteshandel i mindre grupper har den fördelen att man omsätter endast det man behöver för tillfället. En slags förening med penninghantering kan fixa kredit/spar-behovet, men det är tveksamt om det kan funka i en skala som klarar alla behov, bla a är kreditexpansion svår att kontrollera och upprätthålla.
Mer en dröm för den som inte har kapital och vill hitta en smart lösning på att få tillgång till det och avsättning för sin produktion.
Kan oxå vara svårt att med lagliga medel få införsel från en tredskande, vilken fogde skulle vilja mäta ut 500 eslövare och tjugo knapp.
-
@Skytten
Du blandar friskt mellan alternativa valutor och sparlåneklubbar, á la ton tin.
Båda är intressanta, men i den här tråden vill jag att vi koncentrarar os på alternativa valutor med självhushåll som grund.
Finns det behov och intresse för sådana? Är de möjliga att genomföra?
Och framför allt - kan de användas seriöst? Av tradition brukar fältet alternativa valutor och egna länder intressera mängder av crackpots, konstnärstyper och studentikosa experimentalister - därför att de finner nöje i att imitera det stora samhället i en mindre skala.
Från självhushållarsynpunkt kan dock egna valutor vara intressanta eftersom de frigör en från behovet att använda centralt producerade pengar. Istället för att självhushållarna våndas över att behöva låna pengar av riksbanken för aqtt göra sina affärer, kan desa producera egna pengar och därmed stimulera handel i närområdet.
-
Vad ska man med denna valuta till, om den i en trängre krets bara ska vara bytesmedel, och inte kunna hantera sparande och krediter?
Ska den finnas till och kunna konkurrera med den etablerade valutan, måste den kunna hantera de viktigaste aspekterna av en valutas funktion.
En aktör i ett självhusshållssamhälle behöver dessutom i större grad pengar för investeringar, och i mindre grad pengar för konsumtion, så det är möjligheten av att få låna och spara som skulle bli det innovativa inslaget, att byta lite tjänster och varor klarar man av utan valuta(Och här har storsamhället fiskala synpunkter).
Valutan gör störst nytta när man måste investera i något, som man av olika anledningar måste betala över tiden, med andra ord låna, och visst kan man låna av varandra, men då blir det en del som sparar och en del som lånar, och lägges det upp på ett annat sätt, blir det ett produktionskooperativ, snarare än en bank.
Varför ska honungen ligga i flera år, om den kan säljas direkt?
Jo om man kan vänta sig mer för den senare, och det kan väl vara en ide, om de flesta är inne på att spara.
Skulle inte ett produktionskooperativ fylla funktionen bättre, att omvandla medlemmarnas överskott till kapital, genom gemensamma målinriktade ansträngningar. Sedan går det väl bra att ge varandra lån oxå.
-
Alternativa småvalutor har sin funktion i det lokala men inte personliga nätverket.
I det personliga nätverket räcker det personliga förtroendet som valuta. På det rikstäckande planet kan inte småvalutans förtroende garanteras. Mitt emellan kan den dock fungera.
För att visa hur det skulle kunna fungera med investeringar: Låt oss säga att jag behöver bygga ett hönshus. Jag behöver
3 ton singel
diverse byggmaterial
snickarhjälp
elinstallationer
nya hönor
Jag är känd och betrodd på orten, men investeringen kommer kosta mig 40 000 kr. Jag producerar 500 kg honung per år. På två år kommer jag ha producerat honung för 40 000 kr.
Jag betalar leverantörerna med honungspengar. Dvs presentkort på 1000 honungsburkar. Ingen av dem behöver så mycket som 200 honungsburkar, men jag övertalar dem att ta presentkorten och försöka handla med dem själva i byn - det finns andra som är intresserade av honoung.
Den ena köper en pizza för dem, den andra går på plantskolan, den tredje frissan, den fjärde färghandeln osv. De i sin tur betalar barnvakter, idrottsföreningar , kyrkokollekt ...
Inom loppet av ett år är honungspengarna spridda på ett par hundra händer. Hälften av burkarna löses in mot årets honungsskörd och resten av pengarna fortsätter i det lokala ekonomiska kretsloppet under nästa år. En del handlare sätter upp stopp för dem, eftersom de samlar på sig för många , men de lyckas jag övertala att fortsätta ta emot honungspengar genom "stödköp" från mitt reservburkslager.
I detta idealiserade exempel, som här och var har fungarat för kommunala investeringar har jag betalat min investering utan banklån och samtidigt stimulerat det lokala nätverket.
-
Varför ska honungen ligga i flera år, om den kan säljas direkt?
Försäljning av honungspengar är att föredra framför honungsburkar om:
a) Burkarna inte är producerade ännu
b) Om man syslar med vita affärer (varför? - jo du kan skjuta upp momsredovisningen till pengarna inlöses i burkar)
c) Om du får högre pris vid direktförsäljning än leverans till grossist, men det är lättare att avsätta honungspengarna än själva burkarn a
d) Om en del av pengarna inte inlöses , utan fortsätter cirkulera i det lokala nätverket eller sparas som souvenier
e) EN lokal valuta kan hjälpa till att stimulera lokal handel
-
Mycket möjligt att din byggleverantör har tid att kränga din honung!
Kan du inte sälja honungsoptioner istället, det skulle jag kunna tänka mig att köpa, om jag fick en viss mängd honung till garanterat pris nästa år, och ditt kreditbehov skulle tillgodoses.
I tredje och fjärde hand, måste man veta att det verkligen kommer fram honung som ska täcka värdet, då finns risk för kursfall, men den risken är ju mindre om man köper av den som skall stå för åtagandet.
-
Mycket möjligt att din byggleverantör har tid att kränga din honung!
Kan du inte sälja honungsoptioner istället, det skulle jag kunna tänka mig att köpa, om jag fick en viss mängd honung till garanterat pris nästa år, och ditt kreditbehov skulle tillgodoses.
I tredje och fjärde hand, måste man veta att det verkligen kommer fram honung som ska täcka värdet, då finns risk för kursfall, men den risken är ju mindre om man köper av den som skall stå för åtagandet.
En honungsoption och en honungspeng är samma sak, med ett första inlösningsdatum intryckt på den.
Det finns odlare som redan idag finansierar sin sådd på detta sätt. Skillnaden mellan de odlaroptioner , eller "gröna obligationer" som finns idag och honungspengen är att det är meningen att den senare skall cirkulera. På samma sätt som att honungen bara är en bieffekt (!) av binas huvudtjänst, pollineringen, bör burkförsäljningen kunna betraktas som en bieffekt av huvudtjänsten - att tillföra det lokala kretsloppet betalningsmedel.
-
Min idé är tydligen redan genomförd av Kjell Holmstrand (http://www.torinfoto.se/news.php?item.24.1)
När jag kommer igång med min egen pengaproduktion får vi kanske en alternativ riksvaluta. ;D
-
Mycket intressant ämne, finns det någon litteratur, böcker du kan rekomendera på ämnet?
-
Alternativa småvalutor har sin funktion i det lokala men inte personliga nätverket.
I det personliga nätverket räcker det personliga förtroendet som valuta. På det rikstäckande planet kan inte småvalutans förtroende garanteras. Mitt emellan kan den dock fungera.
För att visa hur det skulle kunna fungera med investeringar: Låt oss säga att jag behöver bygga ett hönshus. Jag behöver
3 ton singel
diverse byggmaterial
snickarhjälp
elinstallationer
nya hönor
Jag är känd och betrodd på orten, men investeringen kommer kosta mig 40 000 kr. Jag producerar 500 kg honung per år. På två år kommer jag ha producerat honung för 40 000 kr.
Jag betalar leverantörerna med honungspengar. Dvs presentkort på 1000 honungsburkar. Ingen av dem behöver så mycket som 200 honungsburkar, men jag övertalar dem att ta presentkorten och försöka handla med dem själva i byn - det finns andra som är intresserade av honoung.
Den ena köper en pizza för dem, den andra går på plantskolan, den tredje frissan, den fjärde färghandeln osv. De i sin tur betalar barnvakter, idrottsföreningar , kyrkokollekt ...
Inom loppet av ett år är honungspengarna spridda på ett par hundra händer. Hälften av burkarna löses in mot årets honungsskörd och resten av pengarna fortsätter i det lokala ekonomiska kretsloppet under nästa år. En del handlare sätter upp stopp för dem, eftersom de samlar på sig för många , men de lyckas jag övertala att fortsätta ta emot honungspengar genom "stödköp" från mitt reservburkslager.
I detta idealiserade exempel, som här och var har fungarat för kommunala investeringar har jag betalat min investering utan banklån och samtidigt stimulerat det lokala nätverket.
Fast man får väl inte byta tjänster och varor i större omfattning enl vår eländiga lagstiftning. Då blir det skattepliktigt enligt ett normvärde (hantverkare ska ha så & så mycket i timmen etc). Så ska man ändå följa lagen så som jag uppfattat den skriven går det inte göra så.
-
Mycket intressant ämne, finns det någon litteratur, böcker du kan rekomendera på ämnet?
Vilket område menar du? Jag antar att du talar om privat sedeltillverkning. Men ur vilken synvinkel?
-
Fast man får väl inte byta tjänster och varor i större omfattning enl vår eländiga lagstiftning. Då blir det skattepliktigt enligt ett normvärde (hantverkare ska ha så & så mycket i timmen etc). Så ska man ändå följa lagen så som jag uppfattat den skriven går det inte göra så.
Du får inte underlåta att redovisa dina inkomster, så säger lagen. Till inkomster räknas naturainkomster och arbetsbyte. Däremot får du ju hjälpa andra gratis, arbeta ideellt och ge bort dina saker. Så var går gränsen mellan inbördes hjälp och arbetsbyte? En hård nöt för lagstiftaren att avgöra.
Klart är att ett arbete som belönas med en valutatransaktion är skattepliktig. Får du pengar skall du redovisa en inkomst. Men om du får en burk honung för att du hjälpt någon att klippa gräsmattan? Är det svartarbete och svartförsäljning? Eller bara vanlig grannsämja?
Lagstiftaren undviker klokt mnog att ta i sånt här om inte verksamheten blir för omfattande. Den som vill förekomma lagstiftaren bör själv lägga förslag på hur frågan skall hanteras. Vad gäller frågan om honungspengarna är det enkelt. Den som ger ut honungspengarna (säljer dem som presentkort) skall för att följa lagen ta upp inkomsten a försäljningen i sin inkomstdeklaration. Om honungspengarna sen börjar cirkulera i lokalsamhället blir det en svårare nöt att knäcka. Är en mottagen honungspeng en inkomst, en naturainkomst eller bara grannsämja?
-
Lagstiftaren undviker klokt mnog att ta i sånt här om inte verksamheten blir för omfattande. Den som vill förekomma lagstiftaren bör själv lägga förslag på hur frågan skall hanteras. Vad gäller frågan om honungspengarna är det enkelt. Den som ger ut honungspengarna (säljer dem som presentkort) skall för att följa lagen ta upp inkomsten a försäljningen i sin inkomstdeklaration. Om honungspengarna sen börjar cirkulera i lokalsamhället blir det en svårare nöt att knäcka. Är en mottagen honungspeng en inkomst, en naturainkomst eller bara grannsämja?
Till vilken växelkurs skall man ta upp eventuella honungspengar som inkomst? Svår nöt det där. Har funderat på vedpengar, skuldväxlar som kan bytas mot vedträn.
-
Till vilken växelkurs skall man ta upp eventuella honungspengar som inkomst? Svår nöt det där. Har funderat på vedpengar, skuldväxlar som kan bytas mot vedträn.
Låt oss säga att du skriver en skuldsedel på 3 kbm vedträn till någon. Skall du ta upp detta i deklaration? Det beror väl på vad du har fått för skuldsedeln. Har du fått 3 kbm ved, då är ju allt OK. Du har lånat ved av någon. Lån skall inte beskattas. Men om du har sålt veden i förskott, då skall du ta upp försäljningsintäkten för beskattning. Skuldsedeln i sig säger ingenting.
-
Låt oss säga att du skriver en skuldsedel på 3 kbm vedträn till någon. Skall du ta upp detta i deklaration? Det beror väl på vad du har fått för skuldsedeln. Har du fått 3 kbm ved, då är ju allt OK. Du har lånat ved av någon. Lån skall inte beskattas. Men om du har sålt veden i förskott, då skall du ta upp försäljningsintäkten för beskattning. Skuldsedeln i sig säger ingenting.
Visst, tar jag min skuldsedel och tankar bilen för säg 600:-, så skall jag alltså ta upp det som en försäljning av ved för 600:-. Enkelt, för mig som ställer ut skuldsedeln.
Men om nu mackägaren tar och köper potatis av någon annan för samma skuldsedel (mycket potatis), hur skall potatissäljaren veta värdet på det han sålt? Värdet på potatisen om han sålt den för vanliga pengar antar jag?
Sedan är det upp till mig som utställare att se till att ha ved som matchar mina skuldsedlar, eller åtminstone träd att göra ved av förstås...
Borde fungera alldeles utmärkt för lokal handel, om folk hade varit intresserade av sådant. Samtidigt kan man misstänka att folk vill höja priset om valutan är lokal, eftersom den därmed blir mindre användbar?
-
Du har rätt att välja vilken färg du vill på bilen, så länge du väljer svart, sa Henry Ford.
Den sortens frihet som "ges" åt människorna ligger alltid i de mäktigas händer. Därför måste man ta sig sin frihet - eller återta den.
Rätten att ge ut pengar anser staten och kapitalet sig ha ensamrätt till. Staten genom valutalagen och kapitalet genom bankerna, vilka dagligen trycker virtuella pengar på sina elektroniska lånekonton. Få tänker på att den miljon de lånar för att köpa en bostadsrätt samma dag dimper ner på samma banks (eller grannbankens) sparkonto i ett annat kundnamn. Pengarna lämnar aldrig bankvärden, det är bara den totala kontantmängden som ökar och ökar i och med att vi ökar vår egen belåning för att ha råd at fortsätta bo, äta och leva.
Förr skapades pengar genom att Staten spenderade in i det ekonomiska kretsloppet via statsskuldväxlarna. Nu skapas pengar genom att individen skuldsätter sig till de stora finansinstituten.
Istället för att gynna de redan rika, varför inte gynna dig själv och ge ut egna pengar? Det är bara att ge dem en smart, ej åtalbar form och sen trycka upp dem? Varför låta de redan mäktiga behålla valutamonomopolet?
För att lösa trovärdighetsproblemet runt privata pengar och häva misstanken att någon enskild person drar fördel av dem bör man gå ihop i byagemnenskaper och producera gemensamma lokala pengar. Detta ökar ochså beredvilligheten att låta dem cirkulera i den lokala ekonomin. Som bas för valutan bör man koppla ett antal lokala levarantörer av låt oss säga ved, ägg och honung som får i uppgift att agera "myntfot". För varenda sedel som byagemenskapen säljer mot kronor åtar sig leverantörerna att lösa in de lokala sedlarna mot varor för de som önskar.
De kronor som byaföreningen får in i inbyte mot de lokala pengarna används för gemensamma investeringar, t ex en byagård, lokal marknadsplats eller bostäder.
Vilka vinner?
1) Byaföreningen som slipper låna pengar mot ränta
2) Byinvånarna som får en egen valuta att handla med, vilket stimuelrar lokala affärer
3) Leverantörerna som genom att agera myntfot ökar sin försäljning
Vilka förlorar?
Bankkapitaliserna och de Stockholmsbaserade centralbanksekonomerna.
Vem sörjer dem?
Ingen.
-
Ett problem i dagens moderna och tekniktäta samhälle är att det är väldigt enkelt att förfalska pengar, speciellt lokala valutor. Allt som krävs är samma papper och en färgkopiator. Någon med insyn i processen kan ordna fram exakt samma papper, om det så används med vattentryck i eller inte. Räcker med någon mindre hederlig person i byalaget så spricker valutan. Tragedy of the commons.
Istället bör man antagligen ge ut valutan i form av ädelmetallmynt. Inte för att mynten skall motsvara ädelmetallens nominella värde, utan för att göra det svårare att förfalska.
Om man t ex ger ut silvermynt om 1 uns, så har de alltså ett ädelmetallvärde på ca 80-90:- (ex moms). Ett sådant mynt kan däremot åsättas ett värde på 200:- i den lokala ekonomin, samtidigt som det krävs både pengar och kontakt med mynteriet som sitter på gjutformarna för att kunna göra kopior. Finns iaf mynterier utomlands (USA) som kan göra silvermynt med motiv på beställning, iaf om man beställer tillräckligt många...
Exempel:
1 uns Byadaler valör 200:-. Smältvärde 80:-, men garanteras av byalaget att lösas in mot SEK 200:- eller motsvarande i produkter.
1/2 uns Byadaler valör 100:-
1/10 uns Byadaler valör 10:-
Skulle iaf vara svårare att förfalska. Uppstår dock problem när silvret drar i pris och överstiger det nominella värdet. Se därför nedan.
Men det är förstås hypotetiskt, eftersom man inte får ge ut egna valutor hursom helst i Sverige.
En variant är förstås att inte garantera beloppet, utan ge ut byadalerna med enbart silvervärdet, dvs
1 Byadaler 1 uns silver
1/2 Byadaler 1/2 uns silver
1/10 Byadaler 1/10 uns silver
och låta värdet variera med silvret. När folk vant sig skulle man även kunna använda utländska silverbullionmynt, eftersom det ändå bara är silvervärdet man använder som garant. Och det skulle gå att lösa in mynten lite varstans, om inte annat hos en silversmed, om man gör .9999-mynt.
Iaf, en papperslapp, även handsignerad av byalagets ordförande, är lätt att förfalska. Satsa på silver istället.
-
Silver binder för mycket kapital, idén bakom en lokal valuta är ju att frigöra kapital.
Men den fysiska konstruktionen av sedeln/myntet är ett problem. Jag undrar om man inte kunde använda sig av något av de företag som trycker upp presentkort. De borde vid förfrågan kunna ta fram något tillräckligt förfalskningsokänsligt alternativ.
Silverpengar har dock en fördel - de fungerar som en psykologisk värdegaranti, vilket ger valutan större trovärdighet. Jag kan tänka mig att ett mindre växelmynt i metall vore ett bra komplement till en sedelvaluta. Eftersom myntet har ett inneboende värde finns möjligheten att detta smittar av sig på sedeln.
-
För att slippa springa omkring nedtyngd av silver eller honungsburkar skulle man kunna datorisera hela klabbet. Ge ut små plastkort med magnetremsa. Vid bytesaffärer dras kortet i en terminal som kopplar upp sig mot byadatorn och registrerar transaktionen. Driften av byadatorn och terminalerna finansieras genom en liten avgift på varje transaktion. För att undvika kontakt med snokande myndighetspersoner placeras byadatorn på Sealand (http://www.havenco.com/).
-
För att slippa springa omkring nedtyngd av silver eller honungsburkar skulle man kunna datorisera hela klabbet. Ge ut små plastkort med magnetremsa. Vid bytesaffärer dras kortet i en terminal som kopplar upp sig mot byadatorn och registrerar transaktionen. Driften av byadatorn och terminalerna finansieras genom en liten avgift på varje transaktion. För att undvika kontakt med snokande myndighetspersoner placeras byadatorn på Sealand ([url]http://www.havenco.com/[/url]).
Frågan är hur stor tilltron skulle vara.
Jag tippar att många som är intresserade av alternativ ekonomi,
också är särskilt misstänksamma mot möjligheter till hacking av datasystemet.
Det är nog inget problem så länge alla känner varann,
men ju fler deltagare desto större risk för illojalitet.
Är få inblandade räcker säkert tillgodokvitton på papper.
Om man antar att snittpriserna på varor och tjänster ute på den öppna marknaden är rättvist satta,
kan man använda dessa som underlag för värdering av bytestjänsterna.
-
Tilltro uppnås genom öppenhet i systemet. Tyvärr går öppenhet inte så bra ihop med halvsvarta affärer som det är frågan om här.
Annars kan man ju införa en valuta baserad på guld i spelet World of Warcraft.
-
För att slippa springa omkring nedtyngd av silver eller honungsburkar skulle man kunna datorisera hela klabbet. Ge ut små plastkort med magnetremsa. Vid bytesaffärer dras kortet i en terminal som kopplar upp sig mot byadatorn och registrerar transaktionen. Driften av byadatorn och terminalerna finansieras genom en liten avgift på varje transaktion. För att undvika kontakt med snokande myndighetspersoner placeras byadatorn på Sealand ([url]http://www.havenco.com/[/url]).
Nedtyng av silver? Vet inte hur stora affärer du brukar göra lokalt. Och ett datoriserat system skulle förutom noll i förtroende dessutom binda upp avsevärt mycket mer kapital än vad silvermynt skulle göra.
-
Nedtyng av silver? Vet inte hur stora affärer du brukar göra lokalt. Och ett datoriserat system skulle förutom noll i förtroende dessutom binda upp avsevärt mycket mer kapital än vad silvermynt skulle göra.
Hur tungt det blir beror väl på var man lägger ambitionsnivån. Säg att 10000 kronor är maxstorlek för en transaktion. Det motsvarar 3.5 kg silver om jag räknar rätt. Inte omöjligt men knappast något man stoppar i fickan.
Vad beträffar förtroende är det väl som zeke skriver att det kräver att man har förtroende för varandra från början, alternativt kan knalla över och slå eventuella skojare på truten.
-
Alternativet med datoröverföringar hämmar affärstransaktionerna till sådana som
a) man vill ha registrerade
b) är tillräckligt stora för att göra sig bekymret med inloggning osv
c) utförs av personer med tillräcklig datorvana
LETS-system har använt datorer för att registrera och visa kontoställningen medlemmarna emellan, men bokföringen görs oftast av en systemansvarig, till vilka medlemmarna skickar talonger med anteckning om de utförda affärerna.
Fördelen med LETS är annars att
a) valutan skapas vid transaktionstillfället
b) Summan av valutamängden = 0
Nackdelen är att vissa medlemmar tenderar att braka iväg kraftigt åt + eller - hållet och då inte längre kan vara delaktiga i systemet. När en minusmedlem lämnar systemet gör detta gemensamma förluster
-
En fördel med vanliga tillgodokvitton är att dom är juridiskt bindande (tror jag väl...?).
Man kan använda dom i ett inofficiellt nätverk, men om någon vill hoppa av så kan denne betala ut sig med vanliga pängar.
Alternativt kan man anlita indrivare.
-
Fördelen med presentkort/tillgodokvitton som valuta är att en del av dem blir "liggande" och därmed försvinner ur systemet.
Utgivarna av valutan kan därför tillåta sig en viss vöerproduktion.
Skall vi börja skissa på en alternativ-valuta? Återloggan är ganska lik Adolf Fredriks signum från 1750-talets daler och örtugar.
(http://images.tradera.com/859/51184859_1.jpg)
-
??
Börjar man trycka särskilda pengar är det tydligt att det är momsfiffel mm med i bilden.
Vanliga tillgodokvitton makuleras när dom kvittats inofficiellt.
Om någon ifrågasätter en viss uppdagad affär, kan den regleras i den officiella sfären, med vanliga pängar.
-
??
Börjar man trycka särskilda pengar är det tydligt att det är momsfiffel mm med i bilden.
Vanliga tillgodokvitton makuleras när dom kvittats inofficiellt.
Om någon ifrågasätter en viss uppdagad affär, kan den regleras i den officiella sfären, med vanliga pängar.
Jag invänder mot invändningen.
Vad gäller sedeltryckeri ligger skattefusk närmare till hands än momsfiffel. Föräljningen av valutan kan ge intäkter som inte redovisas. Men det är ingen principiell skillnad där. Skattefusk kan göras i varje valuta.
Momsfiffel blir det först då en ej momsregistrerad säljare försöker ta moms, eller då en momsregistrarad säljare inte levererar in moms.
Eller då en bulvanfirma momsar in en försäljning åt en oredovisad säljare som tillsammans med kunden delar på den ingående momsen på fakturan, medan bulvanen så småningom försätts i konkurs...
-
Det är tydligt att vi har olika perspektiv där.
Du JN är inställd på en valuta, medan jag skulle nöja mig med byteshandel i liten skala.
Vad skulle man vinna med en alternativvaluta förutom att den är just alternativ?
Den får väl ett begränsat värde eftersom den inte kan användas överallt.
-
Det är tydligt att vi har olika perspektiv där.
Du JN är inställd på en valuta, medan jag skulle nöja mig med byteshandel i liten skala.
Vad skulle man vinna med en alternativvaluta förutom att den är just alternativ?
Den får väl ett begränsat värde eftersom den inte kan användas överallt.
Där har du fördelen!
Globala valutors fördel är att de kan användas överallt. Lokala valutors att de inte kan det.
Globala valutor är till fördel för ekonomiska centra, eftersom de snabbt kan attrahera stora mängder kapital. Lokala valutor är till fördel för grupper, geografiska eller sociala, som vill stimulera affärer inom den egna regionen och hindra kapitalutflöden från den. Desutom får utgivaren av en lokal valuta möjlighet att investera utan att låna.
Låt oss säga att en bygd finansierar bygget av en gemensam samlingslokal för egna pengar som accepteras som betalningsmedel av hantverkare mm. När dessa löser in sina pengar för varor i den lokala butiken kan den lokala butiken få betalt i kronor av byalaget i takt med att intäkter i kronor ramlar in från samlingslokalen.
Byalaget slipper alltså låna pengar utifrån för att klara av sin investering.
-
För att stimulera lokal handel ännu mer kan man göra valutan demurrerande, dvs ålägga den en användaravgift eller negativ ränta. Om valutan förlorar i nominellt värde regelbundet lönar det sig att byta in den mot varor skyndamt. Men det är en annan historia.
Om användaravgift på pengar - se Silvio Gesell (http://en.wikipedia.org/wiki/Silvio_Gesell) om vilken John Meynard Keynes (http://en.wikipedia.org/wiki/Keynes) skrev att han hade mer att lära eftervärlden än Karl Marx (http://en.wikipedia.org/wiki/Karl_Marx)
Gesell was an ethical vegetarian. He considered himself a world citizen and believed Earth should belong to all people, regardless of race, gender, class, wealth, religion and age and that borders should be made obsolete.
Gesell founded his economic thoughts on the self-interest of people as a natural, healthy motive to act, which allows the individual to follow the satisfaction of his needs and to be productive. The economic system must do justice to this pre-condition, otherwise this system would undoubtedly fail. This is why, Gesell called his proposed economic system "natural". This stance put him in a clear opposition to Karl Marx, who called for a change in the social conditions.
Taking selfishness into account, Gesell called for free, fair business competition with equal chances for all. This included the removal of all legal and inherited privileges. Everyone should rely only on his personal abilities in order to make a living. In the "natural economic order", which he aimed for, the most talented people would have the highest income, without forgery by interest and rent charge. The economic status of the less talented would also improve, because they wouldn't be forced to pay interest and rent charge. According to Gesell, this would lead to an equalization between the poor and the rich. Further, there would be more means available to help the poor, because the higher average income would mean that everyone would have enough money to spare what is necessary to help.
-
Men storsamhället vill ju ha sin omsättningsskatt.
Kan ett bygge av t ex en samlingslokal ske öppet med Monopolpengar,
måste man inte officiellt "köra med" att alla jobbar ideellt?
-
Men storsamhället vill ju ha sin omsättningsskatt.
Kan ett bygge av t ex en samlingslokal ske öppet med Monopolpengar,
måste man inte officiellt "köra med" att alla jobbar ideellt?
SÅ fort man börjar prata om alternativa pengar vädrar folk morgonluft vad gäller möjligheten eller faran med att undandra storsamhället sina skattepengar.
Mitt svar på det här är att det är en bisak. Det är inte det som är kärnan bakom tanken med en alternativ valuta.
Skatteproblematiken får individen lösa i privata duster med skatteverket.
Men om du vill kan vi gärna snöa vidare på konkreta exempel och se hur man löser dem med en lokal valuta - och om den lokala valutan leder till att mer eller mindre skattemedel betalas in till staten...
-
Ingen människa är en ö.
Även om det ibland kan verka lockande att leva vid sidan av samhället,
så är det nog en tankelek som passar bäst så länge man är stark nog.
Säg att man råkar ut för en allvarlig olycka eller sjukdom,
och ska betala sjukhusvården med hemgjorda träpengar eller honung...ingen hit lixom.
Eller kan man räkna med att det samhälle jag vill stå utanför alltid ska ställa upp för mig?
-
Ingen människa är en ö.
Även om det ibland kan verka lockande att leva vid sidan av samhället,
så är det nog en tankelek som passar bäst så länge man är stark nog.
Säg att man råkar ut för en allvarlig olycka eller sjukdom,
och ska betala sjukhusvården med hemgjorda träpengar eller honung...ingen hit lixom.
Eller kan man räkna med att det samhälle jag vill stå utanför alltid ska ställa upp för mig?
Nu är du på väg in på en sidodiskussion.
Frågan om gemensam finansiering av sjukvård mm är en parallell diskussion till frågan om lokala valutor. Du kan mycket väl använda lokala valutor till att bekosta gemensam vård. Du behöver inte se lokala valutor som ett sätt att undanfly skatt.
Två exempel:
1) Med hjälp av den lokala valutan bygger Glesbyn ett lokalt servicehus som kommunen inte ansåg sig ha råd att finansiera. Kommunen ställer upp med personal och driftskostnad efter att väl byggnaden är uppförd. Vården i kommundelen förbättras efter införandet av en lokal valuta.
2) När Busbygden införde en lokal valuta visade det sig att antalet deklarerade arbetstimmar i bygden ökade. De lokala företagarna som gick med i systemet betalade ut övertidslöner i lokal valuta (istället som för tidigare som svarta pengar) och uppmanade sina anställda att ta upp den lokala valutan som en naturaförmån i deklarationen.
Ser du?
Frågorna är alltså inte avhägninga av varandra
-
Jerker Nordlund, är det alldeles säkert att du inte är ett alter ego till Bo?
-
Jerker Nordlund, är det alldeles säkert att du inte är ett alter ego till Bo?
Nej det är jag inte, men Bo och jag har tankebanor som nuddar vid varandras.
I och för sig tror jag inte att det är det du åsyftar, utan att vi båda försöker framställa våra idéer på ett rationellt sätt.
-
Det här med alternativa valutor är intressant. Honungsmyntfot speciellt eftersom det borde vara väldigt enkelt att testa. Fast denna tråd är kanske bara avsedd som en teoretisk tankeövning?
Så sätt igång och genomför det. Rapportera hur det går. Eller har du några speciella skäl till att inte genomföra ett test i verkligheten? Redovisa dem i så fall - det borde också ha bäring på hur bra en honungsmyntfot kan tänkas vara.
Ett par förutsedda konkreta problem:
Troligen måste man börja att skapa/hitta det sociala nätverk som skall använda den alternativa valutan. Om sedan det i detta nätverk finns ett reellt behov, och ett ömsesidigt förtroende, borde det vara enkelt att införa en alternativ valuta. Honung eller papperslappar eller vad som helst.
Honung har god hållbarhet, men inte obegränsad. Om man använder honung som jäsmedel i bröd eller för utvärtes bruk, i samband med sårvård eller liknande, så bör honungen vara så färsk som möjligt. Helst skall honungen vara förbrukad ungefär när nästa skörd är klar att börja ätas upp. Detta är nog ingen stor nackdel när det gäller honung som valuta - kanske till och med en fördel.
A.
-
Dina synpunkter är på pricken, (Anders).
För att en alternativ valuta skall ha en mening måste det finnas en social gemenskap som vill använda den. Tills dess får man teoretisera.
Jag kommer att redogöra för hur en valuta för alternativare skulle kunna se ut i en ny tråd.
Vad gäller egen produktion av honungspengar får jag först se till att börja producera lite honung. OCh det har inte varit så lätt den här sommaren.
-
Läste nånstans att det finns risk att biodlingen mer eller mindre kan slås ut av parasiter,
antagligen såna som är nya i våra trakter.
Då kan den förtänksamme bli sittande med verklig hårdvaluta.
Personligen anser jag honung vara alltför smaskens för kunna tjyvhålla på den.
-
För att en alternativ valuta skall ha en mening måste det finnas en social gemenskap som vill använda den. Tills dess får man teoretisera.
Jag kommer att redogöra för hur en valuta för alternativare skulle kunna se ut i en ny tråd.
Något som jag har funderat en del på är steget före den alternativa valutan. Alltså hur man skall kunna bygga upp en social arbetsgemenskap. Kanske i form av ett arbetskooperativ där man dels gemensamt arbetar för den egna försörjningen vad gäller mat, bränsle och boende. Och dels arbetar utåtriktat för att dra in pengar till sociala avgifter, tandläkarbesök och pensionsförsäkringar etc.
"Valutan" i sådana fall skulle vara högst konkret i form av ägarandelar i kooperativet. Kooperativet kan exempelvis äga, arrendera och hyra mark och bostäder som underhålls, förvaltas och brukas på olika sätt. EU-åtaganden och stuguthyrning. Manuellt skogsarbete och uppsågning av virke. Självplock och sommarbete för hästar. Osv. Andelar kan säljas tillbaka till kooperativet när man så önskar. Kooperativet kan ta in nya medlemmar genom att de köper in sig, eventuellt helt eller delvis med hjälp av arbete.
Ett sådant kooperativ kan mycket väl vara utspritt. Alla behöver inte bo i samma byggnad, inte ens i samma by. Men man samverkar ändå för att skapa tillväxt i det gemensamma företaget. Som kanske när det blir för stort delas i två delar och på så sätt minska slitningar och önskemål om olika inriktningar.
Finns redan denna typ av kooperativ någon stans?
Rent konkret kan man börja knyta kontakter genom att börja bjuda hem möjliga deltagare till lite lantliga knytkalas. Och spåna lite löst. Kanske börja byta lite små tjänster och saker...
A.
-
En alternativ lokal valuta är mest användbar i gränsskiktet mellan kooperativ gemenskap och storsamhälle, det jag kallar lokalsamhället.
I ett kollektiv, en familj eller annan tät gemenskap har man mer direkta lösningar. En av mina kompisar har en svart tavla där han skriver upp timstatus på alla som hjälpt honom med arbete och hur många timmar han är skyldig tillbaka. I andra gemenskaper finns turordningslistor, byteshandel mm.
Strax utanför den sociala gemenskapen kommer LETS-systemet. LETS är bra för dem som inte riktigt känner varandra, men litar på varandra. Valutan skapas vid transaktionstillfället och ingen har några egentliga förpliktelser mot varandra annat än det sociala förtroendet.
Lite längre ut kommer lokalvalutan. Dess attraktionsvärde är att den är öppen och tillgänglig även för dem som inte riktigt "tror" på systemet eller är med i den allra mest intima idégemenskapen. ÄVen utomstående , turister och ännu värre - helt "vanliga" människor kan använda sig av dem utan att de förlorar sin alternativa funktion.
Jag ser lokalvalutan som det minst omdanande, men mest provokativa ifrågasättandet av det monetära systemet. En sak är säker - börjar lokala valutor att fungera och sprida sig kommer centralbanksadministratörerna förr eller senare agera med förbud, eftersomsom valutamonopolet är en av grundbultarna för vårt samhälles funktionssätt. Men dit dröjer det, även om man får vara förberedd på det.
Om man dessutom kan belägga den lokala valutan med en användaravgift, dvs att den som sitter med lokala pengar på handen vid årsskiftet måste betala 10 % i användaravgift för att kunna använda dem nästa år (eller månad om man klarar av att administrera det) - då kan man vara säker på att få en riktig boom inom den lokala handeln, utan att någon blir förmögen på att enbart hantera och ansamla stora mängder av kontanter.
-
Pengar är en sak - honung är en annan.
För de som inte vet skillnaden kan man lära utav indianer el ur-folk. Och även se fördelar då man utnyttjar skattesystemet!
Hälsn Häx
-
Percy Eindhov uttalade sig innan han dog att regeringen är numera befriad ifrån kunskap och kompitens.
Vissa andra borde också känna sig träffade.
Mvh Häx
-
Du får inte underlåta att redovisa dina inkomster, så säger lagen. Till inkomster räknas naturainkomster och arbetsbyte. Däremot får du ju hjälpa andra gratis, arbeta ideellt och ge bort dina saker. Så var går gränsen mellan inbördes hjälp och arbetsbyte? En hård nöt för lagstiftaren att avgöra.
Klart är att ett arbete som belönas med en valutatransaktion är skattepliktig. Får du pengar skall du redovisa en inkomst. Men om du får en burk honung för att du hjälpt någon att klippa gräsmattan? Är det svartarbete och svartförsäljning? Eller bara vanlig grannsämja?
Lagstiftaren undviker klokt mnog att ta i sånt här om inte verksamheten blir för omfattande. Den som vill förekomma lagstiftaren bör själv lägga förslag på hur frågan skall hanteras. Vad gäller frågan om honungspengarna är det enkelt. Den som ger ut honungspengarna (säljer dem som presentkort) skall för att följa lagen ta upp inkomsten a försäljningen i sin inkomstdeklaration. Om honungspengarna sen börjar cirkulera i lokalsamhället blir det en svårare nöt att knäcka. Är en mottagen honungspeng en inkomst, en naturainkomst eller bara grannsämja?
Fast du hjälper ju bara "ideelt" i en extrem variant av ordets betydelse. Du förväntar dig trots allt ett utbyte & därmed en betalning.
Låt säga att man genomförde det hela i en mindre by. OK säger skattegubbarna, det ids vi inte bry oss om. MEN skulle du genomföra det i en större skala så blir det förstås en annan femma, då blir det jävligt intressant för skattmasen.
Sedan har vi ju solidaritetsfrågan också. Du kan knappast få din höft opererad med honung som betalning? Ska vissa glida omkring i systemet utan att bidra & resten står för fiolerna?
-
...
Ska vissa glida omkring i systemet utan att bidra & resten står för fiolerna?
Det är nog ingen helt ovanlig uppfattning bland s.k. alternativ-folk.
-
Det är nog ingen helt ovanlig uppfattning bland s.k. alternativ-folk.
Är rädd för det... Tragiskt faktiskt.
-
Fast du hjälper ju bara "ideelt" i en extrem variant av ordets betydelse. Du förväntar dig trots allt ett utbyte & därmed en betalning.
Låt säga att man genomförde det hela i en mindre by. OK säger skattegubbarna, det ids vi inte bry oss om. MEN skulle du genomföra det i en större skala så blir det förstås en annan femma, då blir det jävligt intressant för skattmasen.
Sedan har vi ju solidaritetsfrågan också. Du kan knappast få din höft opererad med honung som betalning? Ska vissa glida omkring i systemet utan att bidra & resten står för fiolerna?
Låt mig upprepa - frågan om beskattning är en bisak vad gäller alternativa valutor, liksom frågan om folkmord är en bisak vak gäller diskussionen om kaliber på älgstudsare.
För den som vill sköta sin deklaration på ett lagenligt sätt utgör handel med alternativa valutor inget hinder. Det är bara att ta upp naturavärdet av försäljningen omräknad till riksvaluta som en intäkt och skatta för den. Problem uppstår då att betala med svensk valuta om all försäljning skett med alternativa pengar, men man kanske kan åka till torget i grannstaden för att sälja av en del av sitt bohag till rikets ordinära valuta?
Jag känner till att LETS-system har försökt lösa skatteproblematiken genom att erbjuda samhället att skatt betalas i LETS, dvs LETS-användarna får gemensamt betala av 30 % av sin omsättning till stat och kommun i form av gratisarbete, men skatteverket har inte varit intresserat, med anledningen att en extraordinär form av skatteinbetalning kostar allt för mycket att administrera.
-
Så här ser Klövern ut.
Det är flera år sedan Kjell Holmstrand gjorde denna sedel, men den används fortfarande.
Just nu är klövern värd 50:- tror jag eftersom det är priset på 400 gram honung.
-
Mycket fascinerande diskussion! Kan man inte bara helt enkelt ansluta sig till Klövern i skattungebyn då genom att lägga upp ett honungslager och beställa sedlar därifrån?
I övrigt om man inte gillar hur vår ekonomi ser ut kan man ju ansluta sig till www.ekonomiskreform.se (http://www.ekonomiskreform.se)
:)
-
Genom att öka honungsmängden riskerar du att öka på inflationen, honungen blir mindre värd då den blir lättare tillgänglig. Gör inget förhastat utan att förankra den ökade honungsmängden hos Europeiska Centralbanken.
-
Njä, enligt den amerikanska modellen för pengautgivning, Lincolns Greenbackssystem, påverkar inte ett ökat utbud av pengar inflationen så länge produktionen kan ökas, dvs så länge sedlarna ser till att varor och tjänster ökar i den lokala ekonomin kan man fortsätta att trycka dem. Det var så Hitler omvandlade Tysklands ekonomi från helt ödelagd och skuldsatt upp över öronen till Europas mest blomstrande på bara fyra år efter makttillträdet. Och även om sedlarna är likadana som "klövern" så kommer inte honungen och valutaanvändarna att vara i Orsa utan i något annat lokalt område. Det gäller bara att se till att de hålls i cirkulation och inte hamstras av enskilda användare.
-
Det var så Hitler omvandlade Tysklands ekonomi från helt ödelagd och skuldsatt upp över öronen till Europas mest blomstrande på bara fyra år efter makttillträdet.
Ah, där ser man, det är väl därför Zimbabwe har blivit en ekonomiskt stormakt också.
-
Hyperinflationen i Zimbabwe orsakades av spekulanter som debiterade skyhöga avgifter för US dollar som Zimbabwe behövde för att betala sina skulder, vilket orsakade en devalvering av valutan. Regeringens självutgivna pengar förlorade värde och det gick åt skogen. Ursprungligen hade det att göra med att IMF ville bestraffa landet för att de tagit ifrån rika vita jordägare sina egendomar... för annars hade IMF kunnat varit schyssta och gett skuldlättnader, refinansiering el d. Om Zimbambwe använt tryckpressarna för att få fart på den inhemska produktionen a la Hitler, Lincoln, Kina m fl. hade det kanske gått bättre. Nu skapade de pengar för att köpa pengar i händerna på utländska spekulanter som sålde till överpriser och då gick det som det gick.
I stort sett alla u-länder som öppnat upp för utländska investeringar och lån samt öppnat upp sina valutor och låtit dem flyta har råkat ut för denna typ av ekonomisk kolonialism, kallat "tequilafällan"... som vår media så trevligt sedan skyller på galna diktaturer osv. Ungefär som Reinfeldt skyller arbetslösheten på den arbetslöse. I Zimbabwe styr iofs en galen diktator men han stod iaf upp mot det globala kapitalet vilket är modigt gjort. Landet fick dock betala priset som så ofta.
-
Genom att öka honungsmängden riskerar du att öka på inflationen, honungen blir mindre värd då den blir lättare tillgänglig. Gör inget förhastat utan att förankra den ökade honungsmängden hos Europeiska Centralbanken.
Här är ett utdrag ur en klassisk bok om alternativekonomi angående cirkulation av skuldfria pengar:
http://www.silvio-gesell.de/en/neo/part4/4.htm (http://www.silvio-gesell.de/en/neo/part4/4.htm)
-
Här är ett utdrag ur en klassisk bok om alternativekonomi angående cirkulation av skuldfria pengar:
[url]http://www.silvio-gesell.de/en/neo/part4/4.htm[/url] ([url]http://www.silvio-gesell.de/en/neo/part4/4.htm[/url])
Nu ser jag dina läxböcker. ;)
-
Genom att öka honungsmängden riskerar du att öka på inflationen, honungen blir mindre värd då den blir lättare tillgänglig. Gör inget förhastat utan att förankra den ökade honungsmängden hos Europeiska Centralbanken.
Is that the worst you can conjure, Saruman?
-
Nu ser jag dina läxböcker. ;)
Jag har fler läxböcker också. ;)
Nä men seriöst... skulle det skada klövern om man anammade den på en annan ort också?
-
Jag har fler läxböcker också. ;)
Nä men seriöst... skulle det skada klövern om man anammade den på en annan ort också?
Det tror jag inte. Men varför inte göra en egen Alternativ-valuta med sin bas i olika egenproducerade produkter som tvål, garn och honung?
-
Det tror jag inte. Men varför inte göra en egen Alternativ-valuta med sin bas i olika egenproducerade produkter som tvål, garn och honung?
Då ger jag ut sedlar för framtida produktion. :P
-
Då ger jag ut sedlar för framtida produktion. :P
HUr menar du?
Det jag tycker att du skall göra är att langa ut sejdlar med belgiskt öl till personer som vill betala med alternativpengar.
-
Det tror jag inte. Men varför inte göra en egen Alternativ-valuta med sin bas i olika egenproducerade produkter som tvål, garn och honung?
Hittade en liten pedagogisk tecknad film om det du beskriver: http://www.digitalcoin.info/The_Essence_of_Money.html (http://www.digitalcoin.info/The_Essence_of_Money.html)
Själv är jag ju lite partisk när det gäller honungen eftersom jag själv är biodlare. ;)
-
Hittade en liten pedagogisk tecknad film om det du beskriver: [url]http://www.digitalcoin.info/The_Essence_of_Money.html[/url] ([url]http://www.digitalcoin.info/The_Essence_of_Money.html[/url])
Själv är jag ju lite partisk när det gäller honungen eftersom jag själv är biodlare. ;)
Ytterligare en bra tecknad film om ämnet . Det finns en lite längre som tar upp fenomenet FRB som någon har länkat till här tidigare. (http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=27363.msg581235#msg581235)
Här en länk till den största europeiska lokala valutan, Chiemgauern.
http://www.chiemgauer.info/
-
Kan inte tyska. :/
-
Kan inte tyska. :/
Koncentrera dig då på mängden och seriositetsgraden i informationen.
Ju stöddigare staterna och de stora kapitalägarna blir, desto viktigare blir det att tala om för dem att vem som helst kan skapa valuta.
-
Det är jävligt sant. Sen när allt går åt helvete med ekonomin i USA på riktigt, totalkollaps, vore det ju inte fel att sitta med pengar som har en stabil bas och inte bara kan försvinna upp i tomma intet!
Förövrigt tror jag att det är lättare att lägga upp en honungsmyntfot i kilo och inte i burkar eftersom honung enkelt kan säljas bulkvis till uppköpare. Iofs har vi ovanligt högt pris på honung här i Sverige. Om vi fick en större ökning av biodlare i landet är det många som misstänker en anpassning till världsmarknadspriset vilket innebär ett rejält prisfall! O andra sidan om många biodlare valde att deponera sin honung mot alternativvaluta ("bisedlar" :)) kanske en ökning av produktionen kan skapas utan att priset faller på råvaran... istället kanske det blir en ökad handel av bisamhällen (vilket är bra för pollineringen i landet dessutom) eftersom allt fler vill skaffa sig alternativvaluta istället för SEK. När man väl fått tillbaka kostnaden för ett bisamhälle kan man ju faktiskt i stort sett producera honungsmyntfoten gratis! Bikupor kan man ha överallt dessutom... på stadstak också! ;)
Risken för inflation finns naturligtvis om valutaföreningen skulle tillåta ohämmad honungsmyntfotsproduktion men det behöver man ju inte göra. Verkar detta rimligt eller är jag ute och cyklar? :)
-
Det är jävligt sant. Sen när allt går åt helvete med ekonomin i USA på riktigt, totalkollaps, vore det ju inte fel att sitta med pengar som har en stabil bas och inte bara kan försvinna upp i tomma intet!
Förövrigt tror jag att det är lättare att lägga upp en honungsmyntfot i kilo och inte i burkar eftersom honung enkelt kan säljas bulkvis till uppköpare. Iofs har vi ovanligt högt pris på honung här i Sverige. Om vi fick en större ökning av biodlare i landet är det många som misstänker en anpassning till världsmarknadspriset vilket innebär ett rejält prisfall! O andra sidan om många biodlare valde att deponera sin honung mot alternativvaluta ("bisedlar" :)) kanske en ökning av produktionen kan skapas utan att priset faller på råvaran... istället kanske det blir en ökad handel av bisamhällen (vilket är bra för pollineringen i landet dessutom) eftersom allt fler vill skaffa sig alternativvaluta istället för SEK. När man väl fått tillbaka kostnaden för ett bisamhälle kan man ju faktiskt i stort sett producera honungsmyntfoten gratis! Bikupor kan man ha överallt dessutom... på stadstak också! ;)
Risken för inflation finns naturligtvis om valutaföreningen skulle tillåta ohämmad honungsmyntfotsproduktion men det behöver man ju inte göra. Verkar detta rimligt eller är jag ute och cyklar? :)
Effekterna av prisfall på honung är lite överkurs på den här förverkligandenivån av projektet.
Risken för inflation är som jag ser det minimal, så länge som verksamheten sköts seriöst. Antingen har alternativpengen sitt värde, eller så kraschar den totalt. Den dag kunderna inte märker, eller inte förväntar sig, att sedeln kommer kunna användas till något upphör den att vara ett bytesmedel. I det fall en kösituation uppstår att , t ex , folk får vänta på 2-3 år med att få sina burkar får vi kanske en svartmarknad vid sidan av den vanliga inlöseshandeln där två alternativpengar går till priset för en eller liknande.
-
Ok, men ett prisfall i SEK på honungen skulle väl ändå innebära att den lokala valutan förlorar i värde? Visserligen kan man ju brygga mjöd el d av honungen isf och på så vis få ut honungen till ett högre värde i den "vanliga ekonomin"... men ändå. :)
-
Ok, men ett prisfall i SEK på honungen skulle väl ändå innebära att den lokala valutan förlorar i värde? Visserligen kan man ju brygga mjöd el d av honungen isf och på så vis få ut honungen till ett högre värde i den "vanliga ekonomin"... men ändå. :)
Du kan också bygga på en valutakorg bestående av ett antal basvaror. 750 g honung, 2 garnnystan ull. 3 aromatiska tvålar osv.
Om ena varan faller i pris gentemot de övriga justeras mängden som alternativvalutan kan lösas in mot.
-
Jo, men om garnet får mott och tvålen inte går att sälja då? Honungen håller i 1000år (man har hittat honung i skeppsvrak på havsbottnen i lerkärl från forna Egypten som varit ätlig, väldigt äcklig i smaken iofs, men ändå...) och går alltid att skicka iväg till grossister utan problem. Ingen behöver stå med osåld honung!
-
Jo, men om garnet får mott och tvålen inte går att sälja då? Honungen håller i 1000år (man har hittat honung i skeppsvrak på havsbottnen i lerkärl från forna Egypten som varit ätlig, väldigt äcklig i smaken iofs, men ändå...) och går alltid att skicka iväg till grossister utan problem. Ingen behöver stå med osåld honung!
Inget fel på honung, men en råvarukorg blir alltid stabilare med fler olika slag av råvaror i
-
En ost- och vinbank, som dock använder "konventionell" valuta
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\08\20\349090§ionid=undefined
-
Ja, en råvarukorg kanske blir stabilare ändå. Honung är dock så jäkla lätt att producera o lagra. Hm... eventuellt dum fråga: Om man har fin whiskey i myntfoten som ökar i värde år från år... hur påverkar det valutan och dess effekt på handeln? :)
Här i Norrköping/Östergötland vore det nog inte helt fel med en alternativ valuta att hjälpa upp handeln lite iaf. Vi ligger typ fyra från botten av alla landskap när det gäller ekonomisk utveckling.
Den här organisationen: http://www.anstallningslos.se/site08/ (http://www.anstallningslos.se/site08/), SALO, lobbar förövrigt för solidarsystemet. Kanske dem är intresserade av att vara med o skapa en alternativ valuta?
-
Här i Norrköping/Östergötland vore det nog inte helt fel med en alternativ valuta att hjälpa upp handeln lite iaf. Vi ligger typ fyra från botten av alla landskap när det gäller ekonomisk utveckling.
Du verkar ju både ha honung och intresse, när får vi se bilden på den första sedeln?
-
Du verkar ju både ha honung och intresse, när får vi se bilden på den första sedeln?
Javisst! Det fattas bara en sak till: tid! :(
Men om fler vill haka på så... vem vet? :D
-
och vilken sorts honung snackar ni om? ;D
Det finns ju olika sorter honung som har olika smak och värde.
-
Jäst är det värdefullt, men kursen blir flytande.
-
Och bankomater bedrivs av systembolaget ;D
-
Om någon är på att dra igång alternativvalutan eller vad det nu blir är jag alltjämt intresserad. :)