Dedär små var för att skumma av grädden från mjölken, man lät den stå och skikta sig i dessa (har ett själv, men man använde många sådana).
Utseendet på degtråget verkar variera, ibland verkar det ha varit ett laggkärl, ibland ett stort tråg enligt bilden, tex.
Men, principen är då den att man låter tråget, träkransen, etc suga åt sig av vätska, mjölrester, mm från surdegskulturen när den står till sig, sedan låter man bli att diska kärlet man satt surdegen i, utan man låter degresterna torka in i stället, sedan tillsätter man ny vätska, mjöl, mm (men inte saltet fören man gör själva degen, man skall INTE salta på jästen som i moderna tolkningar då dödar man av stora delar av den och degen får en sämre start, saltet tillsätter man efteråt, vi använder kopiöst mycket salt idag (antagligen för att modern mat sällan är saltkonserverad så att man i stället behöver tillföra salt när man äter, så det är lätt att man fastnar i moderna tankesätt vad gäller tillsättandet av salt. För mycket salt sänker faktiskt hållbarheten på brödet.) vid nästa omgång.