Kan träd dra vatten TILL grävd brunn

[gulnar]

Jag har en grävd brunn med ett gäng stora aspar precis bredvid. Har funderat på att ta ned dem för att freda brunnen från rotinträngningar.
Idag påstod min granne att träden faktiskt kan dra vattnet TILL brunnen. Låter orimligt i mina öron.

Finns det någon sanning i det han sade?

[fredde e]

Det låter konstigt. Träden förbrukar ju själva hundratals liter vatten dagligen. Jag har lyckats torrlägga en före detta äng bredvid torpet genom att sätta dit 5 björkar som har växt till sig. Idag är diket bredvid ängen utan vatten. Hur träd skulle dra till sig vatten, som sen rinner ner i Din brunn måste nog grannen förklara. Jag tror inte på det.

[Ett svart får]

Jag har lyckats torrlägga en före detta äng bredvid torpet genom att sätta dit 5 björkar som har växt till sig. Idag är diket bredvid ängen utan vatten.

Inte just idag väl? Träd drar inget vatten när de inte har löv.

Men nej, jag kan inte heller se hur träd skulle dra vatten till en brunn.

[fredde e]

Idag i det här fallet betyder väl nuförtiden, eller?

[Ett svart får]

Maj-september antar jag, resten av året hjälper det inte ett dugg.

[lax]

Grannen kanske besitter djupare kunskap i ämnet än ni här, så varför inte be grannen förklara?
Ett dike och äng med yt -och regnvatten är något annat än en brunn med grundvatten.

[Själv är bäste dräng]

Om man skulle gissa så kan nog träd göra marken mer genomsläpplig för vatten om den är tät från början, vilket skulle kunna tolkas som att trädet drar till sig vatten.

Kanske inte spelar någon roll i ditt fall med några aspar, men jag har varit med om att dricksvattnet blev illasmakande av ruttnande rötter när skogen intill avverkades. Givetvis övergående, men tråkigt.

[lax]

De där asparna har förbindelse med annat rotsystem som bildar underjordiska kanaler för vattnet, så varför upprepa andra och komma med gissningar och backa igen?

[skogaliten]

Det finns inga "underjordiska kanaler" med vatten. Det som finns är mer eller mindre genomsläpplig jord, kapilläreffekter, och skikt med olika sorters jord...

[christelle]

Både och enligt forskning inom området
http://www.forskning.se/2016/02/24/ratt-antal-trad-ger-optimal-vattentillgang/

[Själv är bäste dräng]

De där asparna har förbindelse med annat rotsystem som bildar underjordiska kanaler för vattnet, så varför upprepa andra och komma med gissningar och backa igen?

Backa igen?

Det här är ett diskussionsforum, inte slutversionen av en faktabok, så om någon har en liknande uppfattning så innebär det inte att man upprepar, utan snarare förstärker en viss ståndpunkt. Och min åsikt är att rötterna bidrar till en mer vattengenomtränglig mark, inte att trädet drar till sig vatten. Det vatten trädet drar till sig förbrukar det själv.

[lax]

Kanaler, kapillärer, Vener, ådror är samma sak när det gäller grundvattnets/vattnets transport under jorden. Har själv grävt vattenbrunnar i den syriska öknen och stött på sådana kanaler efter rotsystem som har förmultnat bort för årtusenden sedan. Men vad slags diskussion ska man föra med folk som tror på slagruta och att man inte kan få vatten var man än gräver? Slagruta är struntprat och man får vatten var som helst bara man gräver tillräckligt djupt. Så är det bara och det är inget d..la diskussionsämne!

[Ett svart får]

Trädrötter går inte speciellt djupt i Sverige, de allra flesta ligger i de översta 50cm jord. Vatten till en brunn vill man ha från betydligt större djup, där det inte finns något biologiskt material

[Själv är bäste dräng]

Ja, nog är det skillnad på markförhållanden här och i Syriens öken.

Kommer otippat att tänka på de brunnsborrare som tog med sig svensk syn på grundvatten och borrade fram arsenikhaltigt vatten i Indien till byborna.

Här hos mig kan man inte gräva var som helst för att få vatten. Markytan kan nog vara hyfsat slät mellan berg, men sedan gäller det att hitta rätt ställe där det finns både djup och vattenförande skikt. Om de har grävt efter kvalificerad gissning hur berget går under ytan, eller om de har använt slagruta (som jag i och för sig inte riktigt tror på, men inte säkert kan förkasta) kan jag inte säga, men de har lyckats otroligt bra med de båda grävda brunnarna jag har tillgång till.

SGU har kartor över Sverige där man kan fördjupa sig.

[lax]

Det svarta fåret har tydligen inte sett annat än tall och gran. Och vad som växte i Sverige för årmiljoner sedan har väl varken han eller jag sett, men somligas fantasi är kortare än deras näsor. Och drängen tror att det är bara SGU och SLU som vet saker och ting bara för att deras "forskning" har kostat miljoner och miljarder! Vi kom också ner till berget så småningom och sprängde oss igenom det och fortsatte tills vi fick vatten. Men här ger man upp när man fått en fis på tvären och forskarna inte kommer med sina råd: sitt bluff och båg. Det finns också en författare som har skrivit om Vatten - Torbjörn Någonting har jag för mig, och han talar totalt mot bättre vetande och strunt och skräp. Du får vatten om du så gräver högst upp på Mont Everests högsta topp drängen.

[Ett svart får]

 Följdmoderering /Torpjens
Du borde läsa "Rotdjupsrapporten" som genomfördes av något av universiteten, jag tror det var Lund. Gran har grunda rötter och tall djupare men båda har ändå de mesta rötterna i översta jordlagret. Dels är det där näringen finns, dels behöver rötter luft. De kan skicka ned enstaka rötter på djupet men det mesta stannar uppe.

[torbjorn]

Man kan också dra lärdom av alla grävarbeten man har gjort själv eller varit inblandad i, som har haft andra syften än att göra en brunn (ledningsförläggning, avloppsinfiltrationer, husgrunder, vägarbeten mm), och vad man då själv har iakttagit i fråga om vattenföring i olika marklager.

Och jag vågar nog påstå att såväl mina egna erfarenheter som vad man har hört av gamla  självlärda vattenletare, stämmer ganska bra överens med den akademiska bilden av hur grundvattnet och dess rörelser fungerar. Under vattenkraftsutbyggnaderna på 1900-talet, då stora områden lades under vatten, lärde man sig mycket om de sakerna. Jag kan nämna att den ena av de två stora grundvattentäkter som används för det kommunala vattnet i Sundsvall, kom till just efter en uppdämning i Indalsälven.

Här i Sverige rumsterades ju allting ovanför den fasta berggrunden om under den senaste istiden, så det är helt orealistiskt att några spår av rötter av förhistoriska idag okända växter skulle finnas kvar i någon större omfattning. När växtligheten återinvandrade efter istiden, så var det så att säga moderna arter som etablerade sig. Möjligen kan förhållandena vara annorlunda närmare ekvatorn, där nedisning i större skala aldrig har förekommit.

[fredde e]

Men nu måste jag ändå fråga vad Torbjörn skrev för "svammel". Nu har Du nog tagit fel på inlägget. Hans är ju ett av de bäst förklarande ,skrivet här. Men åter till utgångsämnet. Jag tror fortfarande inte att träd skulle dra till sig annat vatten, än det de själva förbrukar. Hur skulle det gå till? Då skulle ju den av mig nämnda blötängen ha blivit ännu blötare efter att jag planterade björk där. Tvärtom har det ju blivit.

[torpjens]

   Städat lite i tråden. Var snälla mot varandra. http://www.alternativ.nu/index.php?page=regler /Torpjens

[lax]

Ok fredde, att ställa en fråga efter att ha förkastat teorin/iden är inte en ärligt ställd fråga utan luktar mera arrogans. På vad sett torbjörn svamlar? Jo, på samma sätt som du för han kan inte heller skilja på grundvatten och ytvatten. Fråga vilket grundskolebarn som helst och det skulle genast förklara för er båda att det torbjörn pratar om är sådant vatten som har stängts in i rullstensåsarna och har inte hunnit bli grundvatten än. Men i den trånga akademiska värld torbjörn pratar ifrån tas allt för sant bara för att det har kostat och kommer uppifrån.