"Kompost" med hönsskit

[skogskälla]

Skaffade mig höns i september och har samlat hönsskiten i pallkrage, det är mest ren skit, lite torv, lite spån och lite halm.
(När jag mockat ut från golvet - där jag har spån, har jag satt det i säckar och kört till tippen. Då jag fattade det som att det inte skulle vara bra med spånet när man komposterar)
Vad gör jag av denna "kompost" har inte satt dit nåt annat egentligen - har inte odlat nåt, tänkte prova lite lite detta år - kan absolut ingenting om detta.
Fråga nummer två - då den här bingen är full nu, hur skulle jag ha gjort??
Börjar på en ny pallkrage nu, ska jag köra på som jag gjort eller???
Den första är ju nu helt genomfrusen verkar det som, ska jag skotta igenom den till våren och låta den ligga tills i höst, eller ska jag försöka mig på att använda endel i vår?
Massor av frågor och funderingar. Hoppas någon kunnig kan guida mig.

[Eulalia II]

Vet inte om detta vore slöseri med fint gödsel, men jag skulle gjort en lasagnebädd av det!
Iallafall inte större slöseri än att köra det till tippen.

Lasagna Layer Gardening

[skogskälla]

Intressant!
Men då hon använde brunnen hästgödsel, vet jag inte om det skulle fungera här??
När kan jag räkna med att min hönsgödsel har brunnit? 
Hon använde ju också färdig-halvfärdig kompost vilket jag inte har men då kanske jag skulle kunna ha vanlig jord eller påsjord.
Men du menar alltså att jag skulle ta all spån också från när jag mockar ur hönshuset??
Säkert självklart för många men tyvärr - fattar lite trögt ibland

[Eulalia II]

Jag tror att obrunnen bör få ligga till nästa år. Du skapar själva lasagnen och låter den vila till nästa säsong, då har den hunnit brinna. En bra grej är att du kan starta säsongen ganska tidigt, mha värmen som bildas och lite plast som skydd.

[skogskälla]

Då låter jag alltså hönsskiten brinna klart till nästa höst, och gör iordning den här lasagnebädden då så den är färdig att använda året därpå?? Visst var det så du menade??

[Eulalia II]

Jag är lika okunnig som du i frågan så jag kan inte ge några expertsvar 
Kanske nån annan har svar: kan man använda hönskit obrunnen, isåfall hur?

Kanske är det ingen fara, om man lägger den obrunna skiten i botten av lasagnen, så att rötterna når den när den inte längre är så stark?
Så har de gjort här:
http://www.fbga.net/Lasagna%20gardening%202004.htm

[skogskälla]

Tack snälla
Ska kolla in detta. Verkar "enkelt" och det gillar jag, 

[Vitis]

Färsk hönsskit blandat i vatten är dundermedel för hungriga växter, tomater t.ex.. 

Jag tycker inte du ska vara så rädd för att blanda spån i din kompost, det blir 'mylla' av det också. Blanda skit, spån, halm, torv, gräsklipp, löv, ogräsrens m.m. i din kompost (som får bli lite större än en pallkrage kanske) så kommer du att ha massor av värdefull kompost snart.

Sluta genast att köra 'spånskiten' till återvinningen!! 

[skogskälla]

Jag lovar att sluta 

Sluta genast att köra 'spånskiten' till återvinningen!! 

Men hur länge tar det innan denna hög med skit har brunnit klart så man kan använda det i landet??
Och ska man göra nåt med skiten under tiden - blanda eller nåt

[ieenilorac]

Hur lång tid det tar beror bland annat på vilket strö man har, och hur mycket strö man har i förhållande till skit.

I allmänhet är gödseln tillräckligt bränd efter 4-6 varma månader, under vintern brinner gödseln inte tillräckligt snabbt/alls. Det beror också vilka växter man ska odla där man lägger gödseln, är de extra känsliga får man kanske vänta två säsonger, annars räcker 4-6 månader.

Bäst är att ha två komposter, en där man lägger kompost november-maj och tömmer på hösten eller sparar till våren, beroende på vad man odlar och var man bor, en som man lägger i material mellan maj och oktober och tömmer i maj-juni, eller när man tycker att växterna behöver lite övergödsling i den största tillväxtperioden. Det tycker jag fungerar bra i alla fall, du får prova vad som funkar för dig. Men minst två komposter är nödvändigt för att gödseln ska kunna vara färdigkomposterad när man sprider den.

Lycka till, du kommer att få jättefina odlingar när du använder din komposterade gödsel!

[Jan lindgren]

Hej!
Varför låta gödseln brinna? Jag använder färsk gödsel. Det går att strö ut den på landet men då förlorar man en massa kväve. Kväveoxider i luften är inte bra. Normalt myllar jag ner gödseln eller gör en ny bädd med gödsel i botten och lite torv ovanpå. Det enda skälet till att låta gödsel brinna är om det finns ogräsfrön i gödselt. Jag använder fjäderfä, lama och ibland hästgödsel. Använd helst inte naturgödsel om du odlar surjordsväxter. Ex rhododendron, lingon, blåbär, tranbär, höstgentiana.
MVH
Jan

[ieenilorac]

Jan, använder du färsk gödsel under tillväxtperioden, eller myllar du ner den på våren innan du sår/planterar?

Jag tycker att vissa växter, tex rödbetor och kålrot får ojämn yta och växer dåligt om man sätter dem i en bädd med färsk gödsel, men du kanske har gjort andra erfarenheter?

Kycklinggödsel är extremt stark om man har lite strö och mycket gödsel, kryddväxter i gränsen mot trädgårdslandet har blivit väldigt gula och rangliga om jag gödslat med dåligt brunnen gödsel nära dem.

Och bland perenna grönsaker och blommor är det ju svårt att mylla ner gödseln, så då finns det risk att rothalsen kommer i direktkontakt med obrunnen gödsel, vilket enligt min erfarenhet brukar göra att rothalsen ruttnar och växten bryts.

Men om det finns ett magiskt trick för att kunna använda färsk gödsel i ovanstående exempel utan negativa effekter, så vore det jättebra, att förvara gödsel tar plats och luktar.

[esten]

Hej!
Varför låta gödseln brinna?

Färsk gödsel göder växterna .
Brunnen gödsel göder jorden och ökar mullhalten på ett helt annat sätt än färsk .

En hönsfarm som tänkt lägga om till ekologisk odling hade problem med att gödseln inte förbrukades . Den var för vass , så mikrolivet dog .
Ca 50 cm under ytan låg helt obrunnen hönsgödsel och nedplöjd halm som inte på något sätt bearbetats av maskar eller bakterier . De fick använda konstgödsel för att få spannmålen att växa . Där hade man missat mycket .
Rådet de fick var att kompostera gödseln med halm under minst ett år innan den användes samt att försöka få till ett samarbete med någon gård med nöt för att få bättre rotation på markerna .

[Soshila]

Man får ju ofta höra att man inte ska lägga spån i landet/komposten, men det har jag helt enkelt valt att inte låtsas om. Och eftersom hönsgödseln nu är så stark så kanske det inte är så dumt att blanda den med spån? Spånets kväveförbrukning + vass hönsskit = bra jordförbättring? Men det beror väl kanske på proportionerna med.

[ieenilorac]

Det är min åsikt också, hönsgödsel plus spån eller halm ger en bra jordförbättring, om det är åtminstone halvförbrännt när man sprider ut det. Vill man använda hönsgödsel för övergödsling under tillväxt är det bäst att lägga skiten i vatten i en liten vecka, sedan sila och späda till tefärg. Det går att återanvända hönsskiten till ny tefärgat gödselvatten 2-3 ggr.

[Jan lindgren]

Hej!
Jag äter inte grönsaker så det odlar jag inte. Alla mina prydnadsväxter tål att få färskt gödsel men jag lägger det en bit ner när jag gör nya bäddar. När jag sedan gräver upp mina plantor så har rötterna vuxit ner i gödseln. Av snålhet så använder jag även naturgödsel till många av mina surjordsväxter. Även det fungerar, förmodligen för att jag använder okalkad torv. Jag har ibland spritt stora mängder färsk lamagödsel på befintliga land. Det fungerar bra. En kompis som var helt ny odlare gödslade ut fårhuset, spred ut gödsel på gräsmattan i ett tjockt lager och satte kryddväxter. Till min stora förvåning så växte det fantastiskt bra. Det enda ställe där jag har hittat maskar här hemma var i en gödselhög som slarvigt nog låg kvar ett tag på ett land. Uppenbarligen så gillar våra maskar koncentrerad lamagödsel utan strö.
MVH
Jan

[Anders S]

Rotselleri är känslig för lättlösligt kväve. Får den för mycket så smakar den skarpt. Kan hända med både konstgödsel och hönsgödsel, särskilt om den är färsk. Jag har ätit rotselleri från ett ställe där man köpte in foder och hade både mycket höns och biodynamisk handelsträdgård. Rotsellerin smakade ungefär lika skarpt som den konstgödslade i butik ofta gör (eller gjorde, kanske har man numera lärt sig att dosera bättre, det var länge sen jag köpte konventionellt odlad rotselleri i butik). Troligen spreds gödseln mer eller mindre färsk, vilket egentligen strider mot den biodynamiska odlingsmetoden. Det råd (och krav!) odlaren fick från rådgivare var att kompostera gödseln. (Detta hände för ganska länge sedan någonstans i Sverige.)

[Soshila]

Hur är det, är det bara hästskit som funkar till att göra en varmbänk av, eller går det med hönsskit också?

[ieenilorac]

Går utmärkt med hönsskit, blanda gärna med lite extra halm om den inte innehåller så mycket strö, så att den har något att "arbeta med". Se till att jordlagret ovanför gödseln är minst 15 cm, så att inte rötterna bränns, odlar du växter med djupa rötter, som morötter kan jordlagret gärna vara ännu större. Så/plantera inte förrän temperaturen stigit ordentligt och börjar minska lite och täck ordentligt med glas, samtidigt som det är viktigt att lufta ut överskottsfukt varje dag så att det inte börjar mögla.

[Veronika i Hasslöv]

Blir inte sådan jord ganska sur när den innehåller höns skit?, kanske bör kalka oxå när man använder jorden till vissa växter som kräver mer basisk miljö.

[ieenilorac]

Har inte tänkt på det, jag har alltid bott på ställen där marken är ganska kalkrik, så det har inte varit något problem. Men om man bor där det är kalkfattig mark kan man ju kalka, om än med måtta, det gör ingen skada. Men jag har fått uppfattningen att många överdoserar kalken.

[Anders S]

Hur är det nu? Anaerob nedbrytning ger sur slutprodukt, aerob ger basisk eller neutral? I praktiken förekommer ofta en blandning eftersom syretillgången kan vara begränsad i tätare skikt av gödseln o dyl. I alla fall har jag för mig att kompostering bidrar till en mer basisk slutprodukt. Vid välordnad kompostering sönderdelar man gödseln och blandar den i lagom mängd med luftigare material. Dock ska man inte överdriva inblandning av t ex halm, så man får för mycket luft (syre) för då får man onödiga kväveförluster. Inblandning av jord är en fördel, troligen bl.a. av det skälet. Det fyller ut mellanrummen utan att helt stoppa syretillförseln.

[ieenilorac]

Det har du nog rätt i. Den hönsgödsel jag brukar få tag på är väldigt kompakt, det är därför jag brukar blanda i extra halm eller löv i den, när jag komposterar den eller när jag gör varmbänk av den. Dessutom gör det ju att det bildas mer kompost som kan spridas ut när komposten är klar/varmkomposten är färdigkomposterad, och jag är fortfarande i ett extremt behov av att få så mycket organiskt material som möjligt, eftersom jag håller på att utöka mina odlingar och inte har särskilt djupt matjordslager.

Det är väl som vanligt, lagom är bäst.

[Jan lindgren]

Hej!
All naturgödsel höjer pH så småningom. Jag var på blåbärskurs för ett tag sedan och läraren i ekologisk odling varnade för naturgödsel just för att det höjer pH. Urin går dock att använda till surjordsväxter.
MVH
Jan

[ieenilorac]

Vad rekommenderade den läraren då? Om man vill bygga upp en surjordsbädd med ganska mycket näring i alltså? Blanda ren torv med kompost, eller hade han något annat trick?

[Jan lindgren]

Hej!
Generellt så rekommenderades inte naturgödsel till surjord men ville man använda naturgödsel så var det urin som gällde. (Jag funderade mest på hur jag skulle få några hundra besökare att pinka på rätt buske.) Det är ju oftast kväve som är problemet när det gäller "ekologisk" odling. Andra gödselmedel är i stort sett detsamma oberoende av odlingstyp.
Kompostjord bör man inte använda tillsammans med torv. Torven bryts ner alldeles för fort. Det blir samma sak som när man blandar torv i vanlig jord. Efter ett par år går det inte att hitta någon torv. När man startar en blåbärsodling så är ofta torven dyrare än buskarna så det gäller att behålla torven så länge som möjligt.
Som jag sagt tidigare så fuskar jag ofta. Naturgödsel i botten och torv överst. En kompromiss? Det brukar fungera bra. De blåbärsplantor jag satt i mitt stenparti tycks gilla kompromissen.
MVH
Jan

[Anders S]

Hej!
All naturgödsel höjer pH så småningom. Jag var på blåbärskurs för ett tag sedan och läraren i ekologisk odling varnade för naturgödsel just för att det höjer pH. Urin går dock att använda till surjordsväxter.
MVH
Jan

Höjer pH vid fullständig nedbrytning eller omvandling då? Är det därför du lägger gödseln en bit ner, under torven, i en relativt syrefattig miljö, för att den inte ska brytas ned fullständigt? Du vattnar väl en hel del också antar jag, vilket gör det hela tätare och mindre syrerikt? Särskilt om vattnet inte strömmar för mycket, för vattnet kan också föra syre med sig.

[Jan lindgren]

Hej!
Jag lägger gödseln en bit ner för att inte ogräsfröna ska gro och för att jag tror att det är bra att plantorna får bestämma hur mycket näring de vill ha. Är gödseln på något sätt olämplig för någon av de plantor jag har så växer inte rötterna ut i gödseln. Vi har extremt sur jord häromkring så jag tror inte att naturgödseln gör så stor skada. Ph på vattnet från skogen ligger på 4,2. Torven är så pass lucker så syret tränger ner i jorden vilket är en förutsättning för att växterna ska trivas. Det är inte många växter som tål anaeroba förhållanden kring rötterna.
MVH
Jan

[Anders S]

Låter rimligt. Jag är inte bekant med odlingsformen så du får ursäkta om jag svamlar lite. Dock undrar jag varför torven behövs. Det låter inte som den behövs för att sänka pH. Odlar du växter som är anpassade till att växa i torv? Dessutom undrar jag lite smått varför du som förespråkar konstgödsel använder naturgödsel i ett läge där detta kanske är lite problematiskt.

Jag har lagt märke till att jordstruktur och mullhalt kan vara bra i kärr. Den kan också vara bra i fastmarksjord i bra skick. Men den är åtminstone i en del fall sämre på vissa platser som har förhållanden däremellan. En faktor kan vara en grund dikning, som stimulerar växter med grunda rotsystem; fastmarksväxter med viss tålighet för väta, t ex vissa gräs. Dessa förbättrar inte jorden på djupet. En annan faktor kan vara syret i vattnet. Rör sig vattnet så har det oftast syre, står det stilla blir det syrefattigt. (Spånar lite här.)

Vilka växter tål att ha syrefattigt kring fötterna?

[Jan lindgren]

Hej!
Jag är kanske lite udda för att vara på den här sidan. Jag har två trädgårdar. En demoodling där jag bara har ätliga frukter och bär. Den är placerad på en åker så jorden är "vanlig". Det innebär vissa problem när det gäller blåbär och tranbär. Jag försöker där sänka pH med hjälp av järnsulfat och gödslar med ammoniumsulfat.
Min trädgård hemma saknar naturlig jord. På enstaka ställen kan det var upp till 5 mm. Alltså måste jag köra dit allt odlingsubstrat. Jag odlar huvudsakligen surjordsväxter och hosta. Ett tag odlade jag perenner i ganska stor skala men har tröttnat. Jag föredrar att använda torv då jag vet vad jag får och kan göra lämpliga blandningar med sand och grus. Jag har även en massa djur. Då blir det gödsel. Man ska i möjligaste mån utnyttja befintliga resurser. Därför använder jag också mycket naturgödsel. Jag använder mycket lite konstgödsel hemma. När jag odlar i kruka använder jag alltid Osmocote så att jag slipper näringsläckage. Jag använder också upphöjda bäddar med plast under. Alla mina hostor står i sådana bäddar. Jag gräver upp de flesta varje år för att dela på dem. Småplantor av rhododendron, ljung och gentianor står antingen i upphöjda bäddar eller i kruka. Jag håller mer och mer på att gå över till upphöjda bäddar och krukar bara upp plantor när de ska säljas.
Jag använder inte kompostjord då jag har trevligare saker att göra än att sköta en kompost. Bor man i naturen så finns det massor av ställen att lägga ogräset på.
Som du förstår Anders så har vi två lite olika odlingserfarenhet. Jag uppskattar mycket din kunskap om fröodling. Jag anser det viktigt att genetiskt material bevaras och förbättras för lokal användning. Jag tror att du och jag skulle kunna ha ett värdefullt kunskapsutbyte trots att vi tycker helt olika om odlingstekniker.
MVH
Jan