Grishyddebygge

[Roblil]

Tänkte lägga upp en tråd om grishyddor vi håller på att bygga. Vi har tre dräktiga linderödsgyltor som delat hus men nu skall få var sitt att grisa i. Vi strävar efter att det skall bli snyggt och bra samtidigt som det förhoppningsvis inte tar allt för lång tid. För projektet har ett regnskydd byggts för material och som arbetsplats. Där skall senare även ett par mobila hönshus byggas och kanske fler grishyddor. Vi bygger som lådor anpassade efter OSB-skivornas mått. Stommen är sektioner tillverkade efter mall så vattenpasset får ligga kvar på hyllan. Golvkonstruktionen är av impregnerat virke och där får ströhalmen utgöra isolering, väggarna blir isolerade regelväggar med träpanel. Reglarna är återbruk från formen när vi göt bjälklaget i vårt hus, panelen är hemsågade brädor efter stormen Gudrun, teglet hämtas ur förråden, resten av materialet är köpt på byggvaruhuset. Grovt räknat blir materialkostnaden för inköpt material 5000:- per hus vilket blir dyrt om man inte håller på så många år men efter tio år blir det mer överkomligt per kulting räknat. Första bilden är sektionerna till tre hus. Andra bilden är första huset med monterat golv.

[Roblil]

Här kommer bild 2.

[kurt]

Kan inte tryckimpregnerat virke vara problem för djur som gnager på trä? Det brukar ju inte rekommenderas åt t ex hästar

[Roblil]

Har funderat över det, det är ju golvet som blir åtkomligt, inte reglarna under. Tänkte pröva och se, tror inte just golvet är så utsatt och jag har inte sett att de gnager på de impregnerade stolpar jag har i ett vidskydd. Ett fodertråg av obehandlat trä har däremot blivit helt söndergnagt, kan tänka mig att risken ökar om de inte har så mycket alternativ sysselsättning alternativt där man utfodrar. Går det inte kan golvet bytas ut mot obehandlat. Funkar ju bra när grisarna är större men det blir väl ingen vidare livslängd med vanligt virke under halmen när smågrisarna kissar? En fundering är om tryckimpregnerat kan vara mer smakligt? Vildsvin är ju intresserade av kreosotbehandlade stopar men det är ju en annan impregnering.

[Roblil]

OSB-skivorna hjälper till att göra alla vinklar räta. Lite fundersam över hur de står sig i längden men efter ett år med fyra grisar i ur och skur i vårt första hus är de fortfarande förvånansvärt fräscha. De går ej ända ner till golvet utan där tätas med en list.

[Roblil]

Hur tänker ni med erfarenhet om ventilation? Skall varm och fuktig luft ut är ju taket bästa platsen. Känns dock lite fel att göra en lucka just över en dörröppning, får bli i andra gaveln på nästa hus, men tänker man att man vid grisning den kalla årstiden sätter för öppningen, sånär som på en ingång på ca 50 x 90 cm så kanske det är bra med en öppning uppe också?
Köldridå? Är det någon som har erfarenhet av det?

[Roblil]

Hann inte så långt som jag hoppats idag men nu finns panel på väggen samt papp och läkt på taket. Hade inte virke till större avstånd mellan stolparna på plåttaket så huset får dras ut när taket skall på. Straffade sig redan i går kväll när det kom regn och jag fick täcka råsponten med presenning.

[Roblil]

Gyltorna har inte haft sönder sitt första hus än men för att de nya skall hålla i längden har jag satt in förstärkning som båda knutbrädorna skall skruvas i så att grisarna kan skrubba sig ordentligt.

[Roblil]

Har tänkt att huset skall kunna anpassas dels till grisning den kalla årstiden med en smal dörr öppen och med en tröskel för att hindra småttingarna att trilla ut, dels till ungdjur med en stor öppning som tillåter att de möts och ger bättre luftcirkulation för den varma årstiden. Delad spång anpassar sig bättre till marken vid sidlut. Båda luckorna kan stängas om man behöver avskilja ett djur eller för förflyttning av hyddan med djur.
Fasadläkt och rödfärg får vänta till en varmare årstid så i morgon blir det "sjösättning".

[Klasb]

Jag tycker att ni har gjort imponerande fina grishus.
Ventilationen hade jag gjort med en springa i nock som inte går att stänga.
för den ena dörrhalvan hade jag satt pressening/säckväv eller liknande som grisarna själva kan fösa åt sidan.
Det kommer att gå åt väldigt mycket halm och det är mysigt.
Däremot är jag tveksam till höjden inne i stugan

[Roblil]

Intressanta synpunkter! Funderade på detta med ventilerad nock men eftersom jag inte vet vad som är mycket och vad som är lite ventilation i en grishydda, då vår första hydda är mycket välventilerad med stor öppning, bestämde jag mig för att göra ventilationen reglerbar.
Testar ditt tips med säckväv, klart billigare än köldridå.
Höjden är en kompromiss mellan att hålla värmen och att man inte skall behöva umgås med grisarna ståendes på alla fyra. Så var det detta med skivmåtten också. Fasadhöjden är 120 cm och höjd till nock inomhus 170 cm, (fullt med hack och sårskorpor uppe på skallen vid det här laget).
Har ingen egen halm så det har jag köpt men jag förstår inte vad du menar, går det åt mer halm i ett sådant här hus? Utveckla gärna den funderingen.

[Klasb]

Det går alltid åt massor med halm för grisar i hydor, utan halm kan du lika bra ha grisen inne på betonggolv, då är det i varje fall varmt.
Det finns många uppfödare som har annan åsikt och struntar i halmen i hyddan, enligt min åsikt så är det lika förkastligt som att ha grisen på ett rent betonggolv eller ett trägolv utan strö.
Grisen älskar att gräva ner sig i en halmdös och där grisa, perfekt.
Grisar är grisar och det mest begåvade av alla husdjur, minst begåvade är hästar. Grisar gör alltid precis som dom själva vill och gör dom som du vill så beror det på att era viljor sammanfaller just då.
en trängd gris eller en gris som försvara sina ungar kan vara mycket farlig. Hantera aldrig en gris utan fösluckan och en fös pinne.
Gå aldrig in i hyddan om det finns en gris inne i den utan fösluckan.
Med så lågt i tak blir din rörelseförmåga starkt begränsad om grisen går till anfall.
Kryp aldrig omkring på alla fyra inne i kojan när suggan är där, då kan hon få för sig att du är en "skvadrup", känner hon sig trängd så kan hon gå direkt till anfall.

[Ex.]

Köldridåer av olika slag tycker jag man kan hoppa över. Dom kommer att riva ner så mycket som finns.  Vi hade aldrig mer än 3 väggar på hyddorna, och just värmen var sällan ett problem.
Annars är hyddorna fina tycker jag. Kan tänka mig att Linderöd kanske är lite försiktigare med grejerna, för vanliga grisar hade nog haft sönder en hel del av det du byggt.  I synnerhet dom där landgångarna hade snart legat utspridda i hagen .

Själv övergav jag dock grisning ute i hyddor efter ett oändligt antal döda smågrisar, och plockade in suggorna för grisning inomhus.
Just tillgängligheten och att inte kunna hantera en arg sugga på ett vettigt vis tyckte jag var ett stort problem. Samt då att smågrisarna försvann i all halm och blev ihjällegade.

[Roblil]

Det går alltid åt massor med halm för grisar i hydor, utan halm kan du lika bra ha grisen inne på betonggolv, då är det i varje fall varmt.
Det finns många uppfödare som har annan åsikt och struntar i halmen i hyddan, enligt min åsikt så är det lika förkastligt som att ha grisen på ett rent betonggolv eller ett trägolv utan strö.
Grisen älskar att gräva ner sig i en halmdös och där grisa, perfekt.
Grisar är grisar och det mest begåvade av alla husdjur, minst begåvade är hästar. Grisar gör alltid precis som dom själva vill och gör dom som du vill så beror det på att era viljor sammanfaller just då.
en trängd gris eller en gris som försvara sina ungar kan vara mycket farlig. Hantera aldrig en gris utan fösluckan och en fös pinne.
Gå aldrig in i hyddan om det finns en gris inne i den utan fösluckan.
Med så lågt i tak blir din rörelseförmåga starkt begränsad om grisen går till anfall.
Kryp aldrig omkring på alla fyra inne i kojan när suggan är där, då kan hon få för sig att du är en "skvadrup", känner hon sig trängd så kan hon gå direkt till anfall.

Som förstagångsgrisare är jag tacksam för alla synpunkter så tack! Har märkt under vintern att bäddningen verkar viktigare än hus så jag förstår synpunkterna om halmen. Jag tolkade din tveksamhet om höjden fel, har också tänkt att man vill kunna stå så det första huset vi byggde hade full ståhöjd i hela. Ändrade mig efter att ha tittat på många andras lösningar och för värmens skull men det kan ha varit en felprioritering. Nu får vi se hur det går med dessa hyddor. Man skall väl inte blanda sig i grisningen för mycket med linderödssvin så det blir väl mest att smygtitta och hålla tummarna.

[Roblil]

Köldridåer av olika slag tycker jag man kan hoppa över. Dom kommer att riva ner så mycket som finns.  Vi hade aldrig mer än 3 väggar på hyddorna, och just värmen var sällan ett problem.
Annars är hyddorna fina tycker jag. Kan tänka mig att Linderöd kanske är lite försiktigare med grejerna, för vanliga grisar hade nog haft sönder en hel del av det du byggt.  I synnerhet dom där landgångarna hade snart legat utspridda i hagen .

Själv övergav jag dock grisning ute i hyddor efter ett oändligt antal döda smågrisar, och plockade in suggorna för grisning inomhus.
Just tillgängligheten och att inte kunna hantera en arg sugga på ett vettigt vis tyckte jag var ett stort problem. Samt då att smågrisarna försvann i all halm och blev ihjällegade.

Jag kan tänka mig att linderödare är lite mer försiktiga men våra är å andra sidan bara ett år och fyra månader än så länge. Jag är rädd att landgångarna kommer brytas loss när de bökar runt men det visar sig. Kan tänka mig att smågrisarna kommer göra mer åverkan av ren nyfikenhet men när de är så stora att de kliver upp 20 cm kan man ta bort hela landgångspaketet genom att lossa två muttrar.
Tyvärr har vi inte möjlighet att göra i ordning något inne med rimlig insats. Skulle det bli aktuellt är det nog bra med några års parktik och i jämförelse är hyddorna en liten investering.
Vilka var de vanligaste orsakerna, förutom ihjälklämning, att du förlorade smågrisar?

[Roblil]

Idag var det dags för utkörning inför nyfikna åskådare. Ställer hyddan på betongplattor med lite pallklossar. Underst finns två längsgående stolpar 95 x 95 så det är bara att köra in gafflarna men förlängare krävs förstås så att man når förbi mitten av hyddan.

[Roblil]

Nyfikna grisar men ingen vågade sig in. Återstår att se i morgon bitti ifall någon varit inne under natten.

[Roblil]

...en trängd gris eller en gris som försvara sina ungar kan vara mycket farlig. Hantera aldrig en gris utan fösluckan och en fös pinne.
Gå aldrig in i hyddan om det finns en gris inne i den utan fösluckan.
Med så lågt i tak blir din rörelseförmåga starkt begränsad om grisen går till anfall.
Kryp aldrig omkring på alla fyra inne i kojan när suggan är där, då kan hon få för sig att du är en "skvadrup", känner hon sig trängd så kan hon gå direkt till anfall.

Hur länge bör man räkna med att suggorna kan bli aggressiva efter grisningen?

[Klasb]

det finns risk under de första dygnen men det går över. dom flesta bryr sig över huvud taget inte.
under grisningen har jag aldrig upplevt att suggan varit aggressiv utan tvärt om samarbetsvillig.

[Ex.]

Tycker också det är väldigt individuellt, där en del suggor inte bryr sig om nåt, medan vi haft andra som kastar sig upp med öppet gap och vrålar bara man gick förbi boxen.  Och av dom så fanns det dom som var likadana hela livet.  På plussidan då att en sån sugga aldrig låg ihjäl nån kulting. Minsta pip så flög dom upp, medan andra suggor kunde ligga lugnt kvar med en unge gallskrikande under sig.
Vi hade ingen botten i hyddorna ute, och det gjorde att suggorna gärna bökade upp en grop som dom tyckte var bekvämt att ligga i. Sen när dom reste sig så rullade småkultingarna ner i gropen och sen la sig suggan ovanpå. En gång hittade jag 12 döda ungar under en sugga. I stort sett hela kullen.
Jag blev till slut hatisk mot allt vad suggor hette.  Hade dom inne för att grisa under nåt år, men det fanns inte längre nån som helst glädje i att hålla på.