Boende
Djur
»Husdjur
»Höns
»Gäss
»Ankor
»Kalkoner
»Nötkreatur
»Får
»Getter
»Svin
»Kaniner
»Bin
»Blåmusslor
»Duvor, renar och vattenbruk
»Hästen
»Hästens fotvård
»Snäckodling
Ekologi
Ekonomi
Energi
Fritid
Handel
Hantverk
Hushåll
Hälsovård
Idéer
Kultur
Livsmedel
Odling
Transporter
Återbruk
Om handboken
»Till alternativ.nu
|
NÖTKREATUR
Allmänt
Skötsel av nötkreatur i Sverige har alltid inriktat sig på mjölkproduktion.
Kött och hudar är då viktiga biprodukter. Uppfödning av köttdjur där kalven får
gå med diko har ökat i omfattning under senare tid.
Att hålla en hushållsko kan vara mycket givande men kräver också mycket arbete och känsla.
En ko är inget nybörjardjur. Det kan vara lämpligt att börja med en kviga. En kviga betäcks
vanligen vid 1 1/2 års ålder. När kvigan kalvat betecknas hon ko. Dräktighetstiden är ca 9 månader.
Cirka en månad före kalvning skall kor sinläggas (man slutar mjölka dem). Detta gör man för
att den råmjölk som kalven behöver skall produceras. Vill man bara ha mjölk till hushållet kan man
låta kalven gå kvar hos kon. Låter man sedan kalven vara i en kätte över natten, kan man på morgonen mjölka kon.
Detta är praktiskt om man vill åka bort någon dag utan att kon behöver mjölkas, eftersom man
då bara låter kalven gå kvar hela dygnet tillsammans med mamman.
Mjölken är en viktig näringskälla som har räddat livet på månget torparbarn. Av mjölk
framställs smör, ost, yoghurt m m. Av råmjölk kan den ljuvligaste kalvdans tillredas.
Foder
Gräs och hö utgör basfodret. Man brukar räkna med ett tunnland betesmark för att hålla en ko.
Utöver vinterhö behöver en mjölkande ko tillskott. Det kan ges i form av krossad blandsäd eller
något färdigköpt kraftfoder. Liksom får och getter behöver kon saltsten och givetvis måste man
se till att mineral och vitaminer ges i tillräcklig mängd. En mjölkande ko dricker mycket
vatten, upp till 50 liter en varm sommardag.
Raser
Av gamla inhemska lantraser finns endast den nordliga rödkullan och fjällkon bevarade.*
De har många uppgifter medan vi idag vanligen skiljer på specialraser för mjölk- och
köttproduktion. Som hushållskor är de små kulliga lantraserna alltjämt de bästa.
De är fåtaliga och i behov av fler beskyddare. Givetvis går det också att hålla andra raser
eller raskorsningar. Ofta säljs SRB (Svensk rödbrokig boskap) SLB (svensk låglandsboskap/svartvita)
eller korsningar på auktioner till överkomliga priser. Det billigaste är dock inte alltid det
bästa. En liten mycket bra hushållsras är engelska Jersey, som likt fjällkon ger extra fet mjölk.
Ronny Olsson
* Sedan artikeln skrevs har små grupper av tre andra allmogekor hittats. Dessa är Bohuskulla, Väneko och Ringamålako.
Kommentera gärna artikeln
|
|