KOMPOSTERING

En självförsörjares målsättning är att kunna ta hand om de avfalls- och restprodukter som blir resultatet av ens verksamhet. I första hand sker det genom medveten styrning av produktion och konsumtion, med målet att så lite avfall som möjligt ska uppstå. I den här artikeln tänker jag behandla hushållets och trädgårdens organiska avfall, med undantag av toalettavfall och sk. gråvatten (bad, disk, dusch och tvättvatten).

Varför kompost?
I genomsnitt består avfallet från ett svenskt hushåll av 25-35 viktsprocent köks- och trädgårdsavfall, av vilket det mesta hamnar på tipp eller bränns. Båda delarna är ett oerhört brott mot sunda ekologiska principer. En självförsörjare ser organiskt "avfall" som något ytterst värdefullt, vilket genom marktäckning och kompost förädlas till bra jord. Några positiva effekter av kompostering är:

Kretsloppet för organiskt material bryts inte. Ett lokalt kretslopp byggs istället upp.
Jorden tillförs nyttigheter som gör växterna både godare och friskare.
Behovet av sophämtning minskar. Samhällets transportarbete blir mindre, energi och resurser sparas.
Behovet att köpa gödsel- och jordförbättringsmedel blir också mindre.

Många års erfarenhet
Jag har nu sedan 1980 komposterat allt organiskt hushålls- och trädgårdsavfall året runt. Det är erfarenheter gjorda under den tiden som jag vill förmedla här.

Till förutsättningarna för kompostering hör ju såklart att du har nånstans att lägga den färdiga jorden. Det kan vara i rabatter, blomkrukor, på gräsmattor och odlingsjord eller bland träd och buskar. Jag har under den här tiden bott 9 år i hyreshus och samtidigt haft en odlingslott samt 3 år i hus med egen trädgård. Där jag bor nu har 30 hushåll gemensamma varmkomposter.

Spann under diskbänken
Under diskbänken i köket har jag en tioliters plastspann (lock finns att köpa till). I den hamnar alla rester från familjens (2 vuxna och 3 barn) mataktiviteter. Det är skal, rens från matberedning och matrester. Här lämnas också delar från krukväxter, skräp som sopats upp från golvet mm. Det varnas ofta för animaliskt avfall i komposter, vilket jag tycker är överdrivet, eftersom det knappast blir några sådana rester i ett hushåll.

Det tar hos mig en vecka för spannen att bli full, vilket gett en ganska exakt bild av hur mycket organiskt avfall vi har, nämligen drygt 500 liter på ett år. Observera att jag aldrig haft några problem med dålig lukt från spannen. Om lukt uppstår från spannen hänger ihop med hur ofta den töms. Jag samlar gärna på mig både en och två fulla hinkar innan jag tömmer. Den som vill tömmer dagligen. Locken kommer till nytta de vintrar, då det på grund av kyla eller andra orsaker inte går att kompostera. Då har jag en 5-6 spannar, som jag packar väl, sätter locket på och ställer ut till frysning över vintern. Finns varmkompost kan du kompostera året runt.

Annat mumsigt till komposten
Från mitt hushåll kommer också aska från en vedspis, vilken jag till en del strör på lämpliga ställen i trädgården, men det mesta går till komposten. I det här sammanhanget är det viktigt att bara elda rent virke, dvs. utan farlig färg, impregnering och lim.

Från trädgården kommer blast, ogräsrens (rötter från kirskål, kvickrot, maskros och tistel samt ogräs som satt frö kan brännas först, innan det strös i komposten eller direkt på landet), grästorv (delas i knytnävsstora bitar), löv, gräs mm. Odlar du med marktäckning kan blast, gräs, löv och en del ogräs bli till täckmaterial direkt på marken istället. Från omgivningarna kan du, beroende på var du bor, hämta gräsklipp från grannar (som ännu inte förstått finessen med kompost eller marktäckning), löv, nässlor, tång, bark, gödsel från djur mm.

Förutom detta kompostmaterial behöver bara en del jord blandas i. Du kan dock pytsa i tillsatser för att förbättra omsättningen, berika komposten så att slutprodukten blir värdefullare, samt förmedla kalk, benmjöl och liknande till jorden. Sådana tillsatser kan vara köttmjöl, blodmjöl, hornmjöl, hornspån, fjädermjöl, benmjöl, hönsgödsel, stenmjöl, algmjöl och kalk. Själv har jag en spann där jag blandat lite av varje, vilket jag sen strör ut i komposten då och då under dess uppbyggnad. Den som vill kan också i komposten tillföra ett biodynamiskt kompostpreparat. Det består av särskilt beredda växtdelar från nässla, ek, maskros, kamomill, rölleka och valeriana.

Kompostbehållare
Mina förhållanden har vid eget boende i hus gett upphov till tre behållare med måtten: Bredd 100 cm , djup 80 cm och höjd 80 cm. Jag har spikat ihop dem av rent trävirke som hittats i containers. En behållare består av 4 hörnstolpar c. 5x5 cm. Som sidor och framstycke används dimensionerna ca 2x10 cm. Ta vad du har eller hittar, tänk på att ju klenare virke du använder, ju fortare går det sönder. För luftcirkulationens skull ska det vara springor på 2-3 cm mellan brädorna. Gör framstycket så att det kan tas bort helt, vilket underlättar vändning och tömning av komposten.

Inget impregnerat virke
Jag vill varna för användandet av impregnerat virke. Dels stödjer du en livsfarlig hantering av kemikalier och dels kan du ju fundera över vart impregneringen tar vägen. Vad sägs om: från komposten till jorden till växterna till din kropp osv. Givetvis kan en behållare se ut på andra sätt också, med metallnät, plast, sten, plåt, flätade grenar osv. Du kan också köpa överreklamerade "färdig kompost på 8 veckor" -behållare i miniformat för dyra pengar. Jag tycker trä är bäst för att det självt blir till kompostjord så småningom.

När en behållare är full väntar du en månad, sen vänder du innehållet upp och ner i nästa behållare. Där får det ligga minst ett halvår, gärna ett helt år, väl övertäckt med gräs eller halm till hösten, då den töms ut på landen. Ovanpå färdiga komposter går det bra att odla squash, pumpa, melon, frilandsgurka och liknande.

Skötsel
Att sköta en kompost är inte så svårt, men inte heller så enkelt som att slänga allt i en hög i trädgårdens hörn. En kompost ska se ordnad och "snygg" ut. Nyckelordet för skötsel av en kompost är balans. Vått material ska läggas löst och luftigt eller blandas med torrare material. Torrt material ska vattnas lite. Komposten ska inte vara för mjuk och lös men inte för hård och packad heller, utan "lagom". Vad lagom är lär man sig enbart av erfarenhet.

Täck över väl
Kompostens botten ska ha jordkontakt. Längst ner lägger du lite grövre material, småkvistar eller icke färdiga rester från en eventuell tidigare kompost. Detta för att luft ska kunna komma in underifrån. Sen bygger du på i lager på lager. Jag tömmer komposthinken och brer ut "geggan" över hela ytan, detta blandas upp med gräs, halm, spån, blast eller ogräsrens och därefter lite jord eller sönderhackade grästorvor (som jag har i en hög bredvid komposten), Sen fortsätter jag om igen. Viktigt är att hela tiden hålla materialet från hushållet täckt så att ingen dålig lukt sprider sig eller oönskade djur lockas dit. Som allt annat är det svårt i början, men snart blir kompostarbetet en trevlig vana. Belöningen kommer på hösten då du efter tömning (och eventuell sållning genom ett starkt nät fastsatt på en träram) kör ut rullebör efter rullebör (skottkärra) med härlig jord på dina trädgårdsland.

Varmkomposter
Egentligen är alla arbetande komposter varmare än sin omgivning. I en "varmkompost" är processen snabbare och värmeutvecklingen bitvis kraftig, upp emot 70 grader. Nedbrytningen sköts framförallt av svampar och bakterier. I senare svalare skeden vandrar kompostmask in i materialet.

Snart standard
Varmkompostering prövas nu på ett flertal platser i landet och kommer om några år att vara en tvingande standard i alla hyreshusområden. Fördelarna med denna metod i tätbebyggt område är att volymen på hushållsavfallet snabbt minskar och att det ligger skyddat i behållaren. En varmkompost kan också hållas igång året om och placeras inomhus.

Behållare
Olika behållare finns och präglas än så länge av olika brister. De består av plast eller metall med isolering på 5-10 cm. Behållarnas egenskaper överreklameras ofta. Det blir inte färdig kompostjord på några veckor! Det är ju inte heller nödvändigt, så varför skynda?

Bygg en själv
Du kan bygga en varmkompost själv. Använd trä, plast eller metall för att göra två olika stora behållare. Mellan dem fyller du med isolerande material. Locket ska också vara isolerat. En varmkompost kan placeras mellan vanliga komposter och på så vis bli extra isolerad Där jag bor, i kollektivhuset Stolplyckan, har vi på eget initiativ startat två kompostlag på sammanlagt 30 hushåll. Vi har 6 stora behållare av märkena Rolate och Hotter. Behållarna fylls upp en efter en. En fylld behållare får stå tills värmen avtagit, då töms den och efterkomposteras i vanliga träkomposter tillsammans med organiskt material som finns till hands. På hösten lägger vi ut den färdiga komposten på våra trädgårdsland. Ofta är det nödvändigt att sålla den först. Det som blir över får gå ett varv till igenom behållarna.

Balansen mellan kol och kväve
I en varmkompost finns mycket hushållsavfall som är kväverikt. Stor betydelse för nedbrytningens hastighet och slutresultat är balansen mellan kol och kväve, som betecknas C/N-kvot. Blir det för mycket kol går nedbrytningen långsamt. För mycket kväve ger ammoniaklukt och kväveförluster till luften.

Bästa C/N-kvoten är 25-50/1. För att balansera hushållsavfallets kväve blandas det i behållaren hela tiden med torv, löv, halm, bark eller sågspån.

Kraftfull blandning
Den färdiga komposten är högkoncentrerad och ska blandas ut med sand, torv eller jord innan du använder den till odling. Kommunen kan kanske hjälpa dig med att analysera innehållet i varmkomposten.

Bilda kompostlag
Gör komposterandet till ett kollektivt arbete. Bilda kompostlag, lär av varandra och ha arbetsdagar vid behov. Ordna en praktisk och vacker arbetsplats kring komposterna så att arbetet går lätt.

Jan Gustafson-Berge

Kommentera gärna artikeln