Åter nr 3/04

304

New

  • Att ta tillvara svamp. 
  • Lera. 
  • Husdjur till husbehov: Ärftlighetslära & lantraser. 
  • Hästredskap 2: Årder, plog & harv. 
  • Renovera fönster. 
  • Odla hasselnötter. 
  • Att lägga halmtak. 
  • Foderbetor. 
  • Utfodring med rotfrukter och potatis. 

Mer detaljer

372 i lager

25:-

Betyg:

0
0 recensioner

Ge betyg & recensera

Mer information

Sid 3:
Att ta tillvara svamp
Sigri Sahlin
För den som odlar sin egen svamp eller ofta är ute i skog och mark kan svamp spela en väsentligt roll i självhushållningen. Det gäller dock att veta hur man bevarar svampens smak och näringsämnen på bästa sätt. Torkning är ett bra och enkelt sätt, men det finns även andra spännande metoder.

-

Sid 8:
Lera
-ett användbart material
Ingmar Andersson
I nr 4/03 av Åter fanns en inspirerande artikel av arkitekten Jenny Andersson om Maja Malmgrens lerhus som är under byggnad i Vekhyttan, Fjugesta. Jag har varit med vid det bygget en del och kommer just hem från en lerputs­kurs hos Maja. Kursen leddes av Johannes Riesterer, erfaren yrkesman inom lerbygge och Ulf Henningsson som är sekreterare i Lerbyggeföre­­­ni­ngen i Sverige och erfaren lerbyggare även han. Jag har intervjuat Johannes, Ulf och Maja och ska nu skriva lite mer ingående om leran som material och om putsning och lerklining av väggar.

-

Sid 12:
Husdjur till husbehov 8:
Ärftlighetslära och lantraser
Håkan Hallander
Arvet styrs av arvsanlag, gener, som via könsceller från de båda föräldrarna förs vidare till den nya individen - avkomman. Genom generna påverkas avkommans utveckling och egenskaper. Det finns ett mycket stort antal gener och dessa är olika från art till art och från individ till individ.

-

Sid 15:
Foderbetor
-en bortglömd grönsak
Thomas Levander
Foderbetor är en grönsak som en längre tid varit bortglömd i Sverige. Utomlands exempelvis i Frankrike odlas den alltjämt. Intresset har ökat de senare åren för foderbetor inom alternativodlingen. Foderbetor kompletterar på ett bra sätt stråsäd och ensilage som utfodring av husdjuren.

-

Sid 17:
Utfodring med rotfrukter och potatis
Torsten Eriksson, SLU
Rotfrukter som fodersockerbetor, foderbetor, kålrötter och rovor var fram till mitten av 1900-talet mycket vanliga som foder till mjölkkor. De betraktades då främst som ett ”saftfoder” som var utbytbart mot vallensilage. Den tekniska utvecklingen i odling, skörd och hantering av spannmål gjorde att rotfrukterna blev dyrare efter andra världskriget och odlingen minskade. För en självhushållare utan tillgång till modern maskinpark kan dock rotfrukter fortfarande vara ett bra kraftfoder­alternativ till spannmål. Ekomjölks­producenter har också visat stort intresse för rotfrukter på grund av kommande krav på 100% ekologiskt foder. Demonstrationsodlingar finns bland annat i Östergötland och lantbruksenheten där sammanställer för närvarande ett kompendium om odling och utfodring.

-

Sid 18:
Odla hasselnötter
Anette Åkerström
Nötter har ett långt större näringsvärde än frukt och bär i allmänhet. Hasselnötter har därför sedan urminnes tider varit ett värdefullt tillskott i kosten. För stenåldersmänniskan var de oumbärliga eftersom de är den mest energirika vegetabiliska föda skogen kan erbjuda. Insamlade nötter lagrades och gjorde det möjligt att klara vintern. De värdefulla nötterna kom så småningom att skyddas av våra medeltida landskapslagar och det blev inte längre tillåtet att plocka så mycket man ville i skogen. Få känner till att hassel än idag skyddas av lagen. Enligt brottsbalken är det inte tillåtet att plocka hasselnötter på annans mark!

-

Sid 20:
Våra fyrbenta dragare och deras redskap, del 2:
Årder, plog och harv
Lars-Göran Göransson
Om hur årder, plog och harv utvecklats genom tiderna, vilka varianter som finns och hur de fungerar.

-

Sid 23:
Att renovera fönster
Text: Otto von Friesen, Teckningar: Lars-Göran Mann, Foto: Petter Bergström
Den självklara utgångspunkten när det gäller fönster i gamla hus är att försöka rädda dem, med bågar och allt. Ofta ser de sämre ut än vad de är, och en renovering lönar sig oftast. 

-

Sid 26:
Att lägga halmtak
Eje Arén
För småbrukaren förr var halmtak ett självklart val till taktäckning -så påbjöd traditionen. Halmen blev en restprodukt vid tröskningen. Halmen (råghalm) höggs med lie eller skära och säden slogs ut med slaga. Tröskningsarbetet för hand ger bonden strået gratis. När lantarbetarna blev industriarbetare försvann halmtaken i Sverige. För en självhushållare är det knappast realistiskt att producera materialet till ett nytt halmtak själv. Halmen måste tröskas noga, helst för hand, så att ingen säd finns kvar i den och lockar till sig möss. Den som redan har halmtak kan dock reparera och underhålla det med egen halm utan överdriven arbetsinsats. En familjs årsbehov av råg (ca 200 kg) odlas på 1000 m2, vilket kan ge 100 fina kärvar som räcker till 12 m2 tak.

Recensioner (0)


Ge betyg & recensera
stäng
Betyg:
Namn:
Text:
  Skicka recension

Vissa som köpt denna köpte även:

> >
Åter nr 3/04

Åter nr 3/04

Att ta tillvara svamp.  Lera.  Husdjur till husbehov: Ärftlighetslära & lantraser.  Hästredskap 2: Årder, plog & harv.  Renovera fönster.  Odla hasselnötter.  Att lägga halmtak.  Foderbetor.  Utfodring med rotfrukter och potatis.